Historik
Föregående · 16 · NästaKongo: Jag har mailat Ewa Lindstrand. Inga sarkasmer eller liknande. Däremot berättade jag att jag har jobbat i kommunen för inte så länge sedan, men valde att byta jobb p.g.a. resorna. Men att jag sedan dess har haft tankar på söka jobb i kommunen på nytt och i samma veva bosätta mig i Timrå. Chansen att jag gör det krymper väsentligt om Timrå försvinner.
Och jag kan lägga till att jag tillhör en yrkesgrupp det råder stor brist på.
"Den ligger totalt på 34–35 miljoner. Där ligger planerade saker som en renovering av matsalen på Söråkers skola, en renovering av Ala skola samt ett allaktivitetshus i Tallnäs. Men också utveckling av utemiljö i Söråkers centrum och ett grönare Sörberge."
Ett allaktivitetshus i Tallnäs... här saknas det inte visioner vill jag lova. En renovering av Ala skola kan jag förstå att ma vill satsa på, liksom matsalen i Söråkers skola, men resten känns som blaha. Och om jag ska vara helt ärlig så är skolans problem inte att inomhusmiljön oftast är dåligt.
På det hela taget känns det som en felprioritering att göra sig av med hockeylaget.
Edb: Frågan är bara hur många faktorer man ska räkna in. Timrå är en relativt stor förening, och det finns många företag som skulle förlora intäkter om förenigen försvann. I slutändan kan man förmoda att det är arbetstillfällen som skulle gå förlorade.
Sedan kan man alltid spekulera i vad en konkurs skulle innebära för hockeyintresset i regionen. Själv tror jag att det skulle kunna innebära att unga valde andra sporter istället för ishockeyn. Sedan kan man alltid invända att ungdomsverksamheten ska vara kvar, men då bör man ställa sig frågan om den verkligen kommer fungera på samma sätt utan ett a-lag. Vad jag menar är att föreningar som Sundsvall Dragons och Granlo BK garanterat påverkar ungdomars intresse för basket respektive innebandy. Principen är densamma med Timrå IK.
Jag läste en kommentar på st.nu där någon ondgjorde sig över att kommunen inte skulle stötta ett företag som gick dåligt, och därför ska man inte stötta Timrå IK heller. Jag köper inte resonemanget. Timrå IK kan gott och väl ses som ett företag och då blir den direkta följdfrågan om det finns någon som helst anledning för en kommun att försöka behålla ett företag med relativt hög omsättning - ett företag som dessutom kan vända trenden och så småningom börja gå med vinst.
Skillanden mellan Timrå IK och ett företag är väl att det är lättare att flytta ett företag. Visst, det har pratats om Sundsvall, men som situationen har utvecklat sig så tror jag inte att det är någon större risk att laget kommer att flytta. Timrå IK är nog ett företag som garanterat blir kvar i Timrå, så risken att man ska hamna i en situation där man investerar pengar bara för att företaget ska säga tack och hej då är obefintlig.
Timrå Isstadion: Underbar seger, minst sagt. Bara fem poäng upp till åttondeplatsen också! Tabellen haltar, men ändå...
Tyvärr så drar ekonomin en skugga över glädjen. Själv tycker jag att kommunen ska gå in och rädda föreningen, trots att det kommer att kosta skattebetalarna ett antal miljoner. En konkurs skulle så småningom också leda till kostnader för kommunen och även om de inte blir lika stora så är det bättre att betala en lite större summan för någonting än en lite mindre summa för ingenting.
Själv blir jag uppriktigt less på alla som gnäller om att kommunen inte ska hjälpa klubben. Utan hockeylaget är Timrå ungefär lika sexigt som Sollefteå. Ett framgångsrikt lag (ja, för man kan vända den negativa spiralen) är ett bra varumärke för kommunen. Men det är klart, det finns möjligheter för Timrå utan Timrå IK. Jag menar man kan tänka sig en slogan som "Timrå - Sundsvalls norra förbifart" eller "Timrå - när du inte har råd med en bostad i Sundsvall". Eller varför inte "Timrå - en döende byggt, kom och häng med på resan du också". Fast innan man antar en sådan slogan ska hallen byggas om till norrlands största hospice.
Hälge: Målvakt måste vara prio ett, backsidan nummer två och forwardsidan... nja, det känns inte lika akut. Tittar man på de forwards man har i truppen så borde det gå att pussla ihop två kedjor som producerar och sedan får resten användas till noll-noll-enheter. Emil Pettersson och André Hult kan användas som centrar. Både Johan Persson och John Westin kan göra mål, och Ludvig Nilsson och Per Hallin/Anton Wedin kan bidra med hårt jobb och viss offensiv spets.
Jag menar att det finns offensiv spets för att vinna matcher, men inte om man släpper in fyra mål i snitt. Om det blir två lån från Modo och Robin Perssons skada blir bättre snabbare än beräknat så känns backsidan acceptabel. Men det måste komma in någon mellan stolparna som laget vågar lita på. Svårare än så är det inte.
lincoln: Jag diskuterade lite av det du tar upp med farsan för bara några timmar sedan. Jag tycker inte att det är något fel på den hemvävda satsningen. Emil Pettersson och Ludvig Nilsson är två av våra bästa spelare. Jag gillar Didrik Strömberg och även om spelare som Berglund, Boyce, Wedin och Öhrn inte har haft en spikrad utvecklingskurva så är de habila spelare på den här nivån. Att laget inte fungerar beror på andra saker.
För att inte älta gammal skåpmat om en tunn backsida och Norja, så ska jag ta ett annat problem, kopplat till vår bristande trupp. Av vilken anledning ska man hålla på och värva/låna en massa fånar som inte platsar i sina SHL-lag? Skillnaden mellan serierna är inte så stor och en spelare som inte platsar i SHL är inte bättre än att han tar en plats i fjärde- eller möjligen tredjekedjan i ett allsvenskt lag. Titta bara på spelarna som gjorde ett par matcher i Timrå under åren i Elitserien.
Jag är lite sugen på en annan värvningsstrategi. Visst, jag är inte mer än en inbiten ep-onanist, men för den sakens skull behöver man inte vara helt korkad. Och jag tycker att man absolut ska fortsätta att släppa fram egna spelare, men komplettera med spelare underifrån och inte överskottet från SHL. Johan Persson och John Westin är två riktigt lyckade värvningar från division 1. Här pratar vi om spelare som kan producera och bidrar med tyngd. Och är det någonting jag saknar i dagens Timrå är det just tyngd. Det känns ofta som om man väger alldeles för lätt i närkamperna.
Jag skulle kunna fortsätta att älta det här, men jag tror jag har gjort min poäng redan. Men då vi ändå är inne på Dylan-spåret-.
Nothing really mathers much, it's doom alone that counts.
Knylan: Vet ni, jag tror vi klarar en kvalserie. Alltså inte den uppåt - så starka mediciner tar jag inte - men den nedåt. Fyra lag ska upp, och trots att vi får med oss ett lag från HA så tror jag att man kan vara ett av de fyra främsta lagen. Men jag är inte övertygad. Backsidan är tunn som ett bakplåtspapper och målvaktssidan känns ännu sämre. Som forward i motståndarlaget måste man tänka "dom här kan vi göra mål på när vi vill".
Om man får önska så skulle jag önska att man kunde få tag i en back och en målvakt innan det stundande kvalet. Ekonomin må vara skral, men värvningarna behöver inte kosta en massa. För en back vars enda meriter behöver vara att han inte är en total säkerhetsrisk i egen zon och har ett tvåsiffrigt BMI kan inte vara svindyr. Och angående målvaktssidan så är situationen liknande.
Jag vill inte klaga på vare sig Lantz eller Ohre, men de ska inte behöva axla rollen som förstekeeper, den har Norja. Och Norja har det skrivits spaltmeter om härinne. Jag kan summera det med att konstatera att förhoppningarna inte infriades. När Norja blev kvar så var vi många som drog en lättnadens suck. Målvaktssidan kändes trygg. Vi hade fel. Under säsongen har Reideborn lånats in från Modo. Att ha honom på ett längre lån är nog omöjligt, med tanke på hur illa det går för Modo. Men det finns andra lag som har skapliga back-up-målvakter, både i Sverige och i Finland. Och vad gör Iilahti nu för tiden?
Visst, vi har varit inne på det här tidigare, och även jag har skrivit fraser som "vad kostar det att åka ur?". Kanske går man i samma fälla igen, men det är lite skillnad på kraven nu. Då handlade det om spelare av europeiskt toppsnitt. Nu handlar det om att låna in spelare som håller allsvenska klass över några månader för att slippa division 1.
Pär: Målvakter har aldrig varit Nubbens styrka. Kapanen och Backlund var bra målvakter, men flopparna har varit betydligt fler, och man behöver inte backa särskilt långt i tiden. En av de främsta orsakerna till degraderingen var värvningen av Daniel Bellissimo. I ett ekonomiskt pressat läga lade man pengar på att värva en målvakt som var sämre än målvakten man redan hade. Avdelningen genomtänkt. Visste ni förresten att Bellissimo har slutat med hockeyn?
Backsidan blir jag inte heller riktigt klok på. Det finns flera backar som saknar offensiv spets, men kompenserar det med att väga alldeles för lätt i egen zon... Hur lät det där? I mina ögon finns det bara fyra backar i truppen, i och med Stenqvists skada. Inget ont om Filip Lander, men man kan inte begära att en kille som fortfarande är junior och inte har spelat seniorhockey tidigare ska stötta upp försvaret i ett krisande lag i HA.
Två backar värvades inför säsongen. JJ spelar numera i Division 1, och med tanke på nivån han uppvisade i Timrå så finns det inte så mycket att invända mot det. Sedan har vi Mattias Nilsson, vem nu det är. Jag har hört att han ska spela i nummer 51. Med det som preferens så tycker jag att man ska ge Molinder 99.
Och sist, men inte minst, forwardsidan. Eller som jag brukar kalla det: Skälet till att jag blivit allergisk mot uttrycket "fina handleder". Det finns bra forwards i laget, men för närvarande känns det mest som en grå sörja. Och värst av allt är att de rutinerade spelarna är de som sviker.
Överlever man den här säsongen så hoppas jag att man kan börja om ordentligt. Det finns personer både i och utanför truppen som har varit med för länge.
157620: Linkan har bara en enda merit. Han är den senaste sportchefen i Timrå som har lyckats värva en spelare som inte suger apballe.
Okej, jag kanske inte är helt rättvis, men just nu känns hockeyn som ett jävla mörker.
Snoop: Tittar man på laguppställningarna och ger sig på en gissning så misstänker jag att Timrå har ungefär samma spelarbudget som Almtuna och Björklöven. Trupperna ser ungefär lika osexiga ut på papperet. Sedan skulle jag kunna tänka mig att Karlskoga ligger på ungefär samma siffror.
Att Mora skulle ha en lägre spelabudget än Timrå tror jag däremot inte ett smack på. Inte nog med att de har många utländska spelare, de har dessutom en stor trupp.
Asplöven funderar jag lite över. Visst, de har en del spelare på lån från Luleå, men det är inte halva laget. Om siffrorna stämmer i deras fall så är det imponerande. Eller så är spelare som Lagace finansierade på något annat sätt.
Ändå så tror jag att det finns spelare i Timrå som tjänar lite väl bra i förhållande till vad de presterar. Personligen så har jag börjat fundera om Nubben verkligen är rätt man på rätt plats. Jag kommer aldrig glömma hur mycket han har gjort för föreningen eller för den delen hans betydelse för föreningen när den etablerade sig i Elitserien. Men på senare år har han inte varit överdrivet bra på att hitta guldkornen, utan det har varit alldeles för många värvningar som har kostat mer än de smakat.
250kg kärlek: Återigen verkar det som om min tes visar sig stämma. Människor skulle ägna sig mer åt samlag, det skulle lösa det mesta.
Jag skulle kunna skriva ett mastodontinlägg där jag ältar hur jag följt föreningen i tjugo år och hur deprimerad jag blir när jag tänker på den nuvarande situationen. Men det skulle bara bli en droppe ett hav - de flesta timråsupportrar känner nog likadant.
Och visst ser det mörkt ut, inget snack om den saken. Samtidigt så är jag så korkad att jag tror att man kan vända på de senaste årens negativa utveckling. Jag inser att ekonomin är en nyckel som behövs för att öppna dörren till bättre tider, och just nu är skattkistorna tomma. Men det fanns en tid på nittiotalet när Skellefteå hade så dålig ekonomi att man blev tvungna att köpa puckar från den lokala sportbutiken kontant. Det är svårt att föreställa sig när man tänker på var laget är idag.
Ändå så har jag svårt att föreställa mig att det finns någon mirakellösning. Oljeshejken har jag inga förhoppningar om, utan jag är mer än nöjd om kommunen kan gå in och ta över arenan. Det skulle ge en tryggare grund att stå på, men det skulle inte innebära att krisen är över.
Tankarna har snurrat några varv och slutsatsen jag har kommit fram till är att laget är felkonstruerat. Jag har ingenting emot juniorer, men i dagens Timrå får de bära ett alldeles för tungt ansvar.
Jag utger mig inte för att vara någon expert, men jag ifrågasätter om det inte är dags att tänka om när det gäller värvningsstrategin. Mina tankar är präglade av nostalgi, men samtidigt så är det uppenbart att den nuvarande strategin inte fungerar.
Det jag skulle önska är att man blev bättre på att rekrytera spelare som fastnat i utvecklingen och behöver en andra chans. Tidigare var Timrå extremt bra på det, och det lade också grund för framgång. Jag tror att en balanserad kombination av juniorer och mer rutinerade spelare - alla kämpandes för sina karriärer - skulle kunna bli en framgångsfaktor.
Sedan är jag fundersam över rollfördelningen i laget. Är det något fel att ha två kedjor med spelare som ska utgöra det offensiva hotet och sedan två kedjor med rollspelare? Detsamma gäller backsidan. I dagsläget känns det som om föreningen har en massa spelare som egentligen inte är specialiserade på någonting, eller brutalt uttryckt: Inte bra på någonting.
Jag skulle kunna fortsätta ett bra tag, men jag nöjer mig nu. Min slutsats blir att vi inte är framme vid slutet, men att det krävs förändringar för att vända skutan.
sargad: En liten reflektion: När Timrå åkte ur Elitserien kände jag mig trots allt ganska positiv. Jag såg det som chansen till en nystart. Laget skulle hamna i en serie där man kunde vara med och kriga på övre halvan och på sikt locka tillbaka publiken och kanske även stämningen som präglade Timråhockeyn under första delen av 2000-talet.
Nu känns det mer som om man skitit sig i näven för att det kändes som en bra idé, men sedan börjat tänka efter...
Angående Timrås ekonomi så har jag en fundering. Är det inte så att klubben får en viss ersättning om juniorer försvinner uppåt i seriesystemet? Det skulle i så fall kunna innebära att Timrå har en del pengar att vänta framöver, tänker då främst på Emil Pettersson och Ludvig Nilsson.
Självklart är jag medveten om att det ska till mer än så för att föreningen ska komma på fötter igen - och det viktigaste just nu verkar vara hallfrågan. Jag hoppas att kommunen tar över hallen, men det jag undrar mest över är vad som skulle hända med hallen om klubben gick i kk. Blir det exekutiv auktion då?
Min sammanfattning av matchen:
Timrå dominerar den första perioden fullkomligt, och med en normal effektivitet hade man avgjort matchen där. Istället får Vita Hästen in en kvitteringspuck i slutsekunderna. Helt oförtjänt, sett till matchbilden.
I andra perioden jämnar spelet ut sig. Knappast beroende på att Vita Hästen höjer sig, utan p.g.a. att Timrå sänker sig rejält. De blir slarvgt och det går för långsamt. Samtidigt får Vita Hästen med sig ett antal ganska billiga utvisningar och utnyttjar PP till att ta ledningen. Jag trodde att Timrå skulle få gå till pausvila med ett måls underläge. Men med fyrtiofemsekunder kvar, i ett läge där nog de allra flesta i Eon Arena bara väntade på att hesa Fredrik skulle tjuta så tar Vita Hästen till vara på en kontring och får ett drömläge inför sista.
Timrå kommer ut i tredje på samma sätt som man gjorde i första perioden. Målchanserna radas upp, men pucken vill helt enkelt inte in. Sedan höjer domaren nivån betänkligt i tredje perioden, någonting som definitivt gynnar ett försvarande Vita Hästen.
När Timrå till sist får utdelning genom Anton Wedin återstår mindre än fem minuter av matchen och trots en kraftig forcering så lyckas man aldrig trycka in kvitteringspucken, utan istället råkar man spela med sju man på banan under matchens sista skälvande sekunder och tappar på så vis sista chansen att få in en tretrepuck.
Timrå står därmed kvar på en skral poängskörd efter tre omgångar, men trots det är jag inte särskilt orolig. Även om poängen inte kommer så spelar man bra och det finns definitivt någonting att bygga på. Sedan är det så klart inte bra för självförtroendet att förlora, men förhoppningsvis kan man göra något åt den saken redan i nästa omgång.
God natt.
250kg kärlek: Fan va' nice!
Synd bara att Dintur inte har ändrat sin hemsida (där står det att det inte går några hockeybussar). Jag missade förra matchen p.g.a. det och det finnsju faktiskt en risk att det är fler hockeyintresserade som inte kommer, eftersom de inte vet att det fortfarande går bussar.
Är det någon som vet om det går bussar till matchen ikväll? På Dinturs hemsida står det att det inte går några den här säsongen, men mot Karlskoga gick det tydligen ändå. Hur blir det hädanefter?
El Maco: Blytunga? Säger såhär:
1) Phillipe DeRouville - Timrå sjönk som en sten.
2) Daniel Bellissimo - Mannen vars efternamn låter som en pizza med musslor. Värvades som förstemålvakt, fast Timrå redan hade en bättre målvakt.
3) Stefan Ridderwall - Värvades som förstemålvakt. Är nu andremålis i Rögle.
Timrå Icon: Och jag som mer eller mindre hade gett upp Hult. Gud så skönt det är att ha fel ibland!
Artikeln från ST lovar gott, särskilt roligt att läsa att han har fått hjärta för föreningen och att han bekymrades av en skada under inledningen av förra säsongen(så till vida att det förklarar den lite tveksamma inledningen).
Med Hult så vet man också vad man får. Hade man tvingats ge sig ut på spelarjakt så hade det funnits en risk att man gått på en mina och det har föreningen inte råd med.
Återigen, dagens skönaste besked.
Berglund: Nej, nu tycker jag att vi ska bli nostalgiska och minnas fornstora dagar. Gjorde inte Timrå sin bästa säsong någonsin året efter Zäta lämnat för Detroit? Och vad hade man för lag på papperet då? ;)
Om jag ska vara lite mer seriös så menar jag att det är lite tidigt att börja muttra misslynt. Hittills har Timrå förlorat två tunga pjäser, Patrik Norén och Nils Bergström. Vad den förstnämnde anbelangar så finns det dessutom potentiella ersättare i truppen, så det bekymrar mig inte nämnvärt.
Nisse är en tung förlust och försvinner Hult så är det definitivt inte bra. Men för det första så är Hult inte förlorad ännu. Jag trodde det tidigare, men har de senaste timmarna hört och läst en del som tyder på att det finns en chans att han stannar. För det andra så kommer det nog finnas lite pengar att värva för, om Hult nu väljer en annan klubb. Och som jag skrev i ett tidigare inlägg så tror jag att det går att hitta en spelare som kan axla Hults mantel.
Angående den krympta spelarbudgeten så kan jag redan i nuläget konstatera att man har gjort tydliga nedskärningar. Spelare som Jonathan Carlsson, Eric Moe, Thomas Hundertpfund och Wade Bergman har försvunnit/kommer att försvinna, och även om det känns osannolikt att någon av dessa herrar var svindyr så tror jag att de fick rimliga allsvenska löner.
Samtidigt så kan jag hålla med Berglund om att förra säsongen var en lång balansgång där det emellanåt såg riktigt illa ut, trots att man i slutändan hamnade på en hedersvärd åttondeplats. Och jag vill inte vifta bort farhågorna om att det kan bli en tuff säsong.
Ändå finns det saker som talar för Timrå. Först och främst har de unga spelarna blivit ett år äldre, fått mer rutin och förhoppningsvis kommer de träna bra under sommaren. Timrå är dessutom inte ensamma om att ha en tuff ekonomisk situation. Det har talats mycket om storsatsningar från Malmö och SSK, men betydligt mindre om problemen i exempelvis AIK och Karlskrona.
sargad: Jag har inte hört att budgeten skulle krympa, men även om den skulle vara likvärdig så hade vi inte haft råd att ha kvar samma lag. Den främsta anledningen till det är att flera spelare kostar mer den kommande säsongen. Juniorerna gjorde det bra förra säsongen och självklart så ska de ha betalt för det.
Samtidigt så är det synd att spelarnas löner gärna skjuter i höjden när de presterar bra, men att det inte sker motsvarande utveckling när de spelar dåligt. Hade det fungerat på det viset så hade flera spelare från de sista åren i SHL varit skyldiga Timrå en slant.
Timrå Icon: Känns tungt att Nisse lämnar, och jag får för mig att Hult kommer göra detsamma. Då är frågan vem eller vilka som ersätter. Jag förmodar att man bara kommer värva en spelare, med tanke på den strama budgeten, och trots det så är det nog inte troligt att det kommer röra sig om något allför uppseendeväckande namn.
Samtidigt bör man ha i åtanke att vare sig Bergström eller Hult var någonting man höjde på ögonbrynen åt när de värvades, och om man därtill ska utvärdera deras säsonger så visade de att de är habila spelare på allsvensk nivå.
Jag vill absolut inte nervärdera någon av dem, tvärtom så tillhörde de mina favoritspelare i förra säsongens upplaga av Timrå och jag hade hoppats på att båda skulle stanna kvar i klubben.
Men nu är situationen en annan, och även om det är lätt att dra djupa suckar av besvikelse så vill åtminstone jag försöka se allt från den ljusa sidan. Hult producerade 27 poäng, varav 14 mål, Nisse 26, varav 9 mål. Bra noteringar, defintivt, men det får mig inte att tänka "fan, det där kan man aldrig ersätta".
Nej, jag tror att det finns pengar till en hyfsad forward som har kapacitet att producera på samma nivå som Hult och Nisse. Dessutom så har juniorerna blivit ett år äldre och jag kan tänka mig att en spelare som Emil Petterssom kan bli riktigt vass nästa säsong.
Fast på något sätt känns det som om jag letar efter ljus i mörkret.
Samtidigt så är det väl någonting som har blivit närmast synonymt med att vara Timråsupporter under de senaste säsongerna.
Föregående · 16 · Nästa
När jag sitter hemma på kammaren och funderar så undrar jag om det skulle kunna gå att lösa situationen på ett sätt där kommunen gå in med en del av summan och att sedan privata aktörer hjälper till. Zäta sa t.ex. att han inte tyckte att det var någon idé att lägga ut 3 miljoner, eftersom det var arenafrågan som var det egentliga problemet. Men 3 miljoner till ett arenaköp då? Sedan kanske det finns företag som kan lägga ett antal miljoner och sedan är affären i hamn, typ...