·
Wayne Gresky: De som läst det gamla mod-forumet på mh.se bör rimligen känna till att den där regeln är hämtad från pricerunner.se's forum. Liksom resten av forumreglerna faktiskt.
Länkar:
Forumregler
Forumregler
Följande fel har inträffat:
Inlägget finns inteInlägg: 1289473
Svarskommentarer
Sv: MODO-forumet
Dirigo: Det stämmer ja:
"För kännedom så är det värsta rippen på pricerunners regler.
Naturligtvis lite justerade för att passa här."
Var de är snodda är dock helt betydelselöst, det sjuka är att ingen reflekterar över det absurda i att en skribent ska stå för inlägg som en moderator varit inne och ändrat.
"MODO Hockey och alla dess medarbetare fritt från ansvar för alla eventuella ärenden som kan uppkomma av dina inlägg. Du accepterar att det du skriver kan ändras eller tas bort av en moderator."
Lite bonusmaterial:
---
MoDos oförmåga att vinna SM-guld är väl känd. Förklaringarna har varit många och det har spekulerats i dålig inställning, dålig träning eller helt enkelt avsaknad av så kallad "vinnarskalle". I Kempehallens korridorer och prång viskas dock om en annan orsak.
Under legendariske Kabben Berglunds ledning klättrade Alfredshem/MoDo i
seriesystemet. 1976 tillträdde guldmakaren Tommy Sandlin som tränare och inom tre år hade han gjort MoDo till svenska mästare. Allt verkade frid och fröjd när försäsongsträningen för nästkommande säsong inleddes på sensommaren 1979.
Laget löptränade som vanligt på barkbanan runt den idylliska Hörnsjön,
belägen halvvägs upp på Varvsberget. Hörnsjön var redan då klassiskt
MoDo-territorium. Det var här som Alfredshems bandylag (som kom att
utvecklas till MoDo hockey) ursprungligen spelade sina matcher.
Vad som egentligen hände den där sensommardagen har inte helt gått att
klargöra. Ovanligt nog låg dimslöjor över sjöns västra del och ut ur dessa
kom plötsligt en mörk mansgestalt. Några säger att den först reste sig upp
ur vattnet och sedan gled över ytan. Dimslöjorna skingrades och blottade den
stora gyllene yxan som gestalten höll i båda händerna. Mitt framför de
joggande spelarna stannade uppenbarelsen och med all kraft rände han yxan i en stor vedkabbe som stod vid sidan av löparspåret. Med en tordönsstämma som ekade över vattnet tycktes gestalten säga: "Denna gyll'ne bila bliver det enda gull Alfreds söner må skåda till dess skogens ande släpper sitt grepp!"
Gestalten hötte med näven och vände som en sista förolämpning tummen ner mot barken. Därefter var han borta lika plötsligt som han dykt upp.
MoDo-spelarna tittade förvånat på varandra. De blinkade mot solen som om de just vaknat ur en dröm. Inga spår fanns efter gestalten. Det enda beviset på dess närvaro var träkubben med den gyllene yxan. Omgående märkte man att yxan inte gick att lossa. Den satt som gjuten i stubben.
En annan version av händelsen är mindre dramatisk. Där hittas helt enkelt
yxan och kubben i skogen av några spelare och enligt den versionen fanns
förbannelsen inristad i kabben likt den sten där kung Arthurs svärd satt.
Hur som helst fördes guldyxan och kabben till Kempis. Under de kommande
säsongerna fanns den med i båset som en maskot. Nästan dagligen försökte
någon av spelarna eller ledarna förgäves lossa yxan. I takt med att det gick
allt sämre på isen stod det klart att yxan förde otur med sig. Kunde det
vara en slags förbannelse? Kunde det verkligen vara så att "Alfreds söner"
(dvs. MoDos hockeykrigare) inte skulle få nåt annat "gull" (=vinna ett
mästerskap) förrän "skogens ande" (=stubben) släppt sitt grepp om yxan?
Ja, det verkade faktiskt så. Det var guldyxans förbannelse! Symboliken var
tydlig. Kabben Berglund hade fört laget till hockeyns finrum men nu satt en
guldyxa i kabben och blockerade vidare framgångar. Denna norrländska VooDoo har hållit i sig. Mästerskapen har kommit och gått men passerat framför MoDos näsa medan förbannelsen skärskådats av historiker och etnologer. Man berättar att en guldyxa symboliserade asagudarnas rättskipare Forsete.
Senare övertogs symbolen av kristendomen och exempelvis bar det mittnordiska helgonet konung Olav den helige en gyllene yxa i sin kamp mot hedningarna. I södra Sverige finns sagor om troll som i skogen gömt värdefulla skatter bestående bl.a. av guldyxor. Ceremoniella yxor finns även avbildade på hällristningar som vid ångermanländska Nämforsen.
Vem kunde gestalten som låg bakom guldyxans förbannelse vara? In på
1800-talet hade samer sitt sommarviste på Varvsbergets södra sluttning och
senare fanns det ett torp vid Hörnsjöns västra ände. Var det denna torpare
som spökade? Eller var det en samisk nåjd, en schaman från det förflutna?
Var det Alfred Fahlgrens vålnad, han som namngav den första sågen i Hörnetts by efter sin bostad, Alfreds hem, men senare köptes ut av familjen Kempe?
Även egyptiska faraoner har avbildats med ceremoniella guldyxor. Farao
Tutankhamon straffade de som upptäckte hans grav med en förbannelse och
noterbart är att graven upptäcktes 1921, med andra ord samma år som
Alfredshem grundades! Kan det således ha varit en urgammal egyptisk kungayxa som kommit till Örnsköldsvik genom någon rik industrifamilj? Hardy Nilsson anställdes som MoDo-tränare 1984. Han trodde inte alls på guldyxans förbannelse och för att spräcka myten slängde han en mörk oktobernatt 1984 ner yxan och kubben i den kalla Moälven. Detta visade sig vara riktigt ödesdigert enär MoDo åkte ur Elitserien våren 1985 (därav begreppet "att kasta yxan i sjön"). Kort därefter syntes Nilsson i roddbåt på Moälven.
Andretränaren och SM-vinnaren Ulf Thors fick - iförd en något för trång
våtdräkt - dyka en hel förmiddag tills han hittade klenoden. Den fördes i
all hast till MoDo-kansliet i Kempehallen och efter en säsong var MoDo
tillbaka i högsta serien.
1994, femton långa och mödosamma år efter SM-guldet, var MoDo åter i final. Man tog en överraskande ledning med 2-0 i matcher mot Malmö men det räckte inte. Bortsett från Peter Forsbergs avbrutna klubba behöll skogsanden sitt grepp till fördel för timmermannen Percy Nilssons drängar. 1996 var MoDo ett stolpskott från att bli Europamästare men det blev det ryska laget Lada Togliatti som avgjorde i sudden death. "Guld" heter på ryska "zoloto" medan "yxa" är "topor" och den som gjorde det avgörande målet hette...Zoltan Toporovskij!
1998 avslutades MoDos SM-slutspel med att Magnus Wernblom i en av matcherna mot Djurgården högg med sin klubba likt en yxa i plexiglaset. 1999 var man ännu närmare att bryta guldyxans förbannelse men det ville sig inte. Ödet ville att det var "Kabben" Kaberle som tappade pucken på blålinjen innan det avgörande målet i sista finalmatchen mot Brynäs.
Klubben har på många sätt försökt häva yxans förbannelse. Man har mönstrat
spelare med namn som Hjälm, Lantz och Swärd och tröjorna har prytts med
produktnamn som Timberjack samt - för att inte utmana guldförbannelsen -
Silverblade. Med begreppet "King on Ice" försökte man anspela på den
förmodade kungayxan. Det nya millenniet hoppades många skulle bli en
vändpunkt men när man för att motverka schamanens nervända tumme när
förbannelsen utslungades ville ändra klubbmärket till en uppåtvänd tumme
slog det helt fel och ytterligare två finalserier förlorades.
På senare år har man fokuserat på vedkabben och det är förstås den som dagens entréstubbe syftar på. Yxan lär vara är en förstorad avbild av guldyxan fast för säkerhets skull i en silvergrå nyans. Konspiratoriskt lagda supportrar har pekat på flera märkliga "bevis" för att förbannelsen har sitt ursprung i Gävle och att den skyldige gestalten var själva Djävulen! Indicierna är onekligen tankeväckande; i flera hundra år hemsöktes Ångermanlands kuster av Gävlefiskare.
Alfred Fahlgren var född i Gävle, liksom Tommy Sandlin. 1996
var Jan Larsson från Gävle lagkapten i MoDo och 1998 tränades Djurgården av
Niklas Wikegård från Gävle medan matchserien dömdes av en domare från samma stad. 1999 förlorade MoDo guldet till Gävlelaget Brynäs osv.
Idag är kabben med yxan inlåst i ett litet förråd i Kempehallen. Ingen säger
sig veta var nyckeln är och ingen vill från officiellt håll kommentera
förbannelsen. Frågar man någon i klubben kommer de antingen att förneka all kännedom om guldyxan eller spela helt oförstående. Jim Brithén syftade dock på förbannelsen när han ifrågasatte varför MoDo aldrig pratade högt om guld. Före finalserien 2002 stod han en hel kväll och försökte förgäves rycka loss yxan.
Du kanske tycker det här är en häpnadsväckande blandning av rykten och
vidskepelse men betänk då att MoDo ännu inte lyckats bryta guldyxans
förbannelse...
"För kännedom så är det värsta rippen på pricerunners regler.
Naturligtvis lite justerade för att passa här."
Var de är snodda är dock helt betydelselöst, det sjuka är att ingen reflekterar över det absurda i att en skribent ska stå för inlägg som en moderator varit inne och ändrat.
"MODO Hockey och alla dess medarbetare fritt från ansvar för alla eventuella ärenden som kan uppkomma av dina inlägg. Du accepterar att det du skriver kan ändras eller tas bort av en moderator."
Lite bonusmaterial:
---
MoDos oförmåga att vinna SM-guld är väl känd. Förklaringarna har varit många och det har spekulerats i dålig inställning, dålig träning eller helt enkelt avsaknad av så kallad "vinnarskalle". I Kempehallens korridorer och prång viskas dock om en annan orsak.
Under legendariske Kabben Berglunds ledning klättrade Alfredshem/MoDo i
seriesystemet. 1976 tillträdde guldmakaren Tommy Sandlin som tränare och inom tre år hade han gjort MoDo till svenska mästare. Allt verkade frid och fröjd när försäsongsträningen för nästkommande säsong inleddes på sensommaren 1979.
Laget löptränade som vanligt på barkbanan runt den idylliska Hörnsjön,
belägen halvvägs upp på Varvsberget. Hörnsjön var redan då klassiskt
MoDo-territorium. Det var här som Alfredshems bandylag (som kom att
utvecklas till MoDo hockey) ursprungligen spelade sina matcher.
Vad som egentligen hände den där sensommardagen har inte helt gått att
klargöra. Ovanligt nog låg dimslöjor över sjöns västra del och ut ur dessa
kom plötsligt en mörk mansgestalt. Några säger att den först reste sig upp
ur vattnet och sedan gled över ytan. Dimslöjorna skingrades och blottade den
stora gyllene yxan som gestalten höll i båda händerna. Mitt framför de
joggande spelarna stannade uppenbarelsen och med all kraft rände han yxan i en stor vedkabbe som stod vid sidan av löparspåret. Med en tordönsstämma som ekade över vattnet tycktes gestalten säga: "Denna gyll'ne bila bliver det enda gull Alfreds söner må skåda till dess skogens ande släpper sitt grepp!"
Gestalten hötte med näven och vände som en sista förolämpning tummen ner mot barken. Därefter var han borta lika plötsligt som han dykt upp.
MoDo-spelarna tittade förvånat på varandra. De blinkade mot solen som om de just vaknat ur en dröm. Inga spår fanns efter gestalten. Det enda beviset på dess närvaro var träkubben med den gyllene yxan. Omgående märkte man att yxan inte gick att lossa. Den satt som gjuten i stubben.
En annan version av händelsen är mindre dramatisk. Där hittas helt enkelt
yxan och kubben i skogen av några spelare och enligt den versionen fanns
förbannelsen inristad i kabben likt den sten där kung Arthurs svärd satt.
Hur som helst fördes guldyxan och kabben till Kempis. Under de kommande
säsongerna fanns den med i båset som en maskot. Nästan dagligen försökte
någon av spelarna eller ledarna förgäves lossa yxan. I takt med att det gick
allt sämre på isen stod det klart att yxan förde otur med sig. Kunde det
vara en slags förbannelse? Kunde det verkligen vara så att "Alfreds söner"
(dvs. MoDos hockeykrigare) inte skulle få nåt annat "gull" (=vinna ett
mästerskap) förrän "skogens ande" (=stubben) släppt sitt grepp om yxan?
Ja, det verkade faktiskt så. Det var guldyxans förbannelse! Symboliken var
tydlig. Kabben Berglund hade fört laget till hockeyns finrum men nu satt en
guldyxa i kabben och blockerade vidare framgångar. Denna norrländska VooDoo har hållit i sig. Mästerskapen har kommit och gått men passerat framför MoDos näsa medan förbannelsen skärskådats av historiker och etnologer. Man berättar att en guldyxa symboliserade asagudarnas rättskipare Forsete.
Senare övertogs symbolen av kristendomen och exempelvis bar det mittnordiska helgonet konung Olav den helige en gyllene yxa i sin kamp mot hedningarna. I södra Sverige finns sagor om troll som i skogen gömt värdefulla skatter bestående bl.a. av guldyxor. Ceremoniella yxor finns även avbildade på hällristningar som vid ångermanländska Nämforsen.
Vem kunde gestalten som låg bakom guldyxans förbannelse vara? In på
1800-talet hade samer sitt sommarviste på Varvsbergets södra sluttning och
senare fanns det ett torp vid Hörnsjöns västra ände. Var det denna torpare
som spökade? Eller var det en samisk nåjd, en schaman från det förflutna?
Var det Alfred Fahlgrens vålnad, han som namngav den första sågen i Hörnetts by efter sin bostad, Alfreds hem, men senare köptes ut av familjen Kempe?
Även egyptiska faraoner har avbildats med ceremoniella guldyxor. Farao
Tutankhamon straffade de som upptäckte hans grav med en förbannelse och
noterbart är att graven upptäcktes 1921, med andra ord samma år som
Alfredshem grundades! Kan det således ha varit en urgammal egyptisk kungayxa som kommit till Örnsköldsvik genom någon rik industrifamilj? Hardy Nilsson anställdes som MoDo-tränare 1984. Han trodde inte alls på guldyxans förbannelse och för att spräcka myten slängde han en mörk oktobernatt 1984 ner yxan och kubben i den kalla Moälven. Detta visade sig vara riktigt ödesdigert enär MoDo åkte ur Elitserien våren 1985 (därav begreppet "att kasta yxan i sjön"). Kort därefter syntes Nilsson i roddbåt på Moälven.
Andretränaren och SM-vinnaren Ulf Thors fick - iförd en något för trång
våtdräkt - dyka en hel förmiddag tills han hittade klenoden. Den fördes i
all hast till MoDo-kansliet i Kempehallen och efter en säsong var MoDo
tillbaka i högsta serien.
1994, femton långa och mödosamma år efter SM-guldet, var MoDo åter i final. Man tog en överraskande ledning med 2-0 i matcher mot Malmö men det räckte inte. Bortsett från Peter Forsbergs avbrutna klubba behöll skogsanden sitt grepp till fördel för timmermannen Percy Nilssons drängar. 1996 var MoDo ett stolpskott från att bli Europamästare men det blev det ryska laget Lada Togliatti som avgjorde i sudden death. "Guld" heter på ryska "zoloto" medan "yxa" är "topor" och den som gjorde det avgörande målet hette...Zoltan Toporovskij!
1998 avslutades MoDos SM-slutspel med att Magnus Wernblom i en av matcherna mot Djurgården högg med sin klubba likt en yxa i plexiglaset. 1999 var man ännu närmare att bryta guldyxans förbannelse men det ville sig inte. Ödet ville att det var "Kabben" Kaberle som tappade pucken på blålinjen innan det avgörande målet i sista finalmatchen mot Brynäs.
Klubben har på många sätt försökt häva yxans förbannelse. Man har mönstrat
spelare med namn som Hjälm, Lantz och Swärd och tröjorna har prytts med
produktnamn som Timberjack samt - för att inte utmana guldförbannelsen -
Silverblade. Med begreppet "King on Ice" försökte man anspela på den
förmodade kungayxan. Det nya millenniet hoppades många skulle bli en
vändpunkt men när man för att motverka schamanens nervända tumme när
förbannelsen utslungades ville ändra klubbmärket till en uppåtvänd tumme
slog det helt fel och ytterligare två finalserier förlorades.
På senare år har man fokuserat på vedkabben och det är förstås den som dagens entréstubbe syftar på. Yxan lär vara är en förstorad avbild av guldyxan fast för säkerhets skull i en silvergrå nyans. Konspiratoriskt lagda supportrar har pekat på flera märkliga "bevis" för att förbannelsen har sitt ursprung i Gävle och att den skyldige gestalten var själva Djävulen! Indicierna är onekligen tankeväckande; i flera hundra år hemsöktes Ångermanlands kuster av Gävlefiskare.
Alfred Fahlgren var född i Gävle, liksom Tommy Sandlin. 1996
var Jan Larsson från Gävle lagkapten i MoDo och 1998 tränades Djurgården av
Niklas Wikegård från Gävle medan matchserien dömdes av en domare från samma stad. 1999 förlorade MoDo guldet till Gävlelaget Brynäs osv.
Idag är kabben med yxan inlåst i ett litet förråd i Kempehallen. Ingen säger
sig veta var nyckeln är och ingen vill från officiellt håll kommentera
förbannelsen. Frågar man någon i klubben kommer de antingen att förneka all kännedom om guldyxan eller spela helt oförstående. Jim Brithén syftade dock på förbannelsen när han ifrågasatte varför MoDo aldrig pratade högt om guld. Före finalserien 2002 stod han en hel kväll och försökte förgäves rycka loss yxan.
Du kanske tycker det här är en häpnadsväckande blandning av rykten och
vidskepelse men betänk då att MoDo ännu inte lyckats bryta guldyxans
förbannelse...
