MoDo Hockey

JonathanF: Håller med. ”Beredd att gå över lik” var det inte så han sa?

Zource: Jag tror att jag och Hinken har många likheter. Jag tror inte att han tog rollen som GM för att lönen var bra eller för att han ville få en tjusig titel. Jag tror tvärtom att han tog rollen för att rätta till något som hade misskötts under lång tid. Det var det som drev honom.

Jag kan känna igen det där. När jag tar mig an en ny uppgift, kan jag arbeta otroligt hårt. Jag kan fokusera 18-19 timmar om dagen och ge mig fan på att fixa till varje liten detalj. Men så helst plötsligt händer det några oväntade motgångar. En anställd blir bråkig. Man förlorar en familjemedlem. Familjen anmärker på att man lägger för lite tid på dem. Man börjar ta helg kl 16 på fredagar. Se till att var utloggad under kvällar och helger. Och till sin stora förvåning inser man att arbetsgivaren inte ens märker någon skillnad - för hur skulle de kunna veta alla nätter man har suttit och slitet med detaljer som ingen förmodligen ens kommer se?

Hinken förlorade sin mamma, byggde laget som åkte ur SHL, tvingades sparka sin vapendragare... och blir konstant kritiserad av supportrarna. Som med all form av utbrändhet så är han förmodligen den sista att inse problemet själv. Han är säkerligen övertygad om att han ska få sin revansch och inte sluta förrän MoDo är ett SHL-lag igen, men den person han var när han klev in i klubben, finns inte längre.

Det smärtar på ett sätt... För en av de saker jag verkligen gillade med Hinken och Karlin, var att deras kärlek till MoDo aldrig gick att ta miste på. Det är någonting som man som livslång supporter verkligen kan identifiera sig med. Det finns säkerligen många sportchefer som är mycket mer kompetenta, men som egentligen skiter i vilken förening de representerar.

Men Hinken är ingen kallblodig, superanalytisk strateg. Han drivs av passion. Och när passionen sinar, om än bara 10%, så räcker det inte längre.

Det är möjligt att han hittar drivet igen i framtiden. Jag själv har väldigt svårt att hoppa från jobb till jobb - Jag behöver en period emellan då jag tänka och fundera över vad jag egentligen vill. Jag tror Hinken, precis som Karlin, skulle må bra av att koppla bort ishockeyn i 1-2 år och sedan komma tillbaka med ny energi. För detta är inte värdigt.