Välkommen till HockeySnack

Fast vi som kan analysera matchen någorlunda nyktert (utan att driva någon särskild agenda) inser ju att gårdagens match till stor vinns pga individuella prestationer.

Jag ska inte säga att det grundlade segern då vi överlag gör en stabil insats, men det var ju likväl avgörande.

Dvs det är ju fortfarande Olofssons och Kellehers prickskytte som avgör matchen till vår fördel.

Sen är det ju bara ren tur att SSK inte får göra ett exakt likadant mål som deras ledningsmål när matchen fortf. står och väger, när vi, återigen, lämnar en SSK-spelare helt ren framför kassen med eoner av tid.

Där hade matchen mycket väl kunnat ta en helt annan riktning.

Men om vi fokuserar på det positiva så kunde man ju helt klart se att man försöker få backarna mer aktiva (åtminstone i första perioden) och att man har pratat om att ha mer attack i PP, dvs inte vara så jävla ängsliga.

Men detta är tydligen inte något som får tillskrivas Rhodin, trots att det är han som har ansvaret för typ allt som faktiskt såg bättre ut igår.

Timrå Isstadion: Har svårt att foka på nästa säsong när den här ser ut att kunna braka riktigt ordentligt ner i det bruna.

Tar vi bort dom första 5 matcherna är vi näst sämst i serien poängmässigt. 25 poäng på 22 matcher. T o m kaozlaget HV är bättre, om än marginellt. Vi har fortfarande 11 poäng att gå på, men får dom en fyramatcherssvit likt vår inledning kan dom vara ikapp och förbi.
Just nu tyder allt på att vi taktar mot, förhoppningsvis, en tolfte plats.

Att man misslyckats kapitalt med årets nyförvärv är en sak (och ett obestridligt faktum), att man heller inte verkar göra något åt det direkt deprimerande.
Ska man ändå snegla mot nästa säsong - med utgångspunkt att vi fortfarande är i SHL då - blir man ju inte direkt lugnad av 1) att man anser att Forsmark är en betydelsefull komponent i vår backsida, 2) att Jonte drar, 3) att signaler från Nubben kan tolkas som att man kommer att fortsätta årets värvningsstrategi när det gäller ersättare, 4) att våra hemvändare som redan totalt sett ligger på negativ bang-for-the-buck blir ett år äldre, 5) att vi har en jävla massa långkontrakt på spelare som inte alls bidrar enligt förväntningar, samt 6) att hela föreningen känns trött, uppgiven och oerhört föråldrad.

Kollade inte ens på matchen senast. För första gången på vetefan-när gled jag in på Swehockey och kollade slutresultatet typ en kvart efter matchslut. Noterade den ytterst förväntade förlusten utan någon som helst pulshöjning.
Insåg vidare nu på morgonen att jag inte ens visste vilka vi skulle möta idag, eller vilken tid. I normala fall har jag lagt oerhörd energi på att planera dagen, noterat övriga göromål och händelser och strategiskt försökt att manipulera familj/släkt/vänner så att dom, nöjda och glada, inte ens noterar att vi som av en slump kommer hem/har en lucka precis när matchen utspelar sig.
Nu är det, äh, fuck it. Jag lär ändå bara ligga i fosterställning framför tv:n och försöka rispa mig själv blodig med fjärrkontrollen, allt medan den fega anti-hockeyn får mig att ifrågasätta kärleken till sporten.

Vi verkar vaska den här säsongen. Nubben rullar på. I helvete att det kommer en ersättare. Tryggt och mysigt. Låt oss fortsätta med TS + alla 18 assisterande tränare. Vi behöver bara skruva på defensiven lite till så kommer poängen rulla in i lagom takt. Då kan vi kanske, tacksamt och ödmjukt, hålla oss kvar i SHL något år till. Vi är ju så små och oförmögna att någonsin bli större.

Forza, eller nåt.

pdy: Är du en äkta modoit som kommer du ihåg att det inte alls var "14 raka utan 3 p som seriestart.. ". Redan match nr 2 hemma mot Malmö minns jag som en klar och tydlig seger. Ska du kritisera bör du göra det genom att skriva sant i stället. Jag konstaterar att HV gick ännu sämre i tabellen i fjol men där fick tränaren vara kvar med känt resultat, såväl i fjol som i år. Flera även i den här boken har tidigare under hösten skrivit om att Södertälje borde sparka SSK - Johansson. Nu står de där med flera segrar, en uppåtgående trend och en realistisk chans att nå den viktiga sjätteplatsen redan om några omgångar. Inte blev det så mycket bättre i Linköping för att de sparkade Östman, att de höll sig kvar kan lika gärna bero på nyförvärv o s v. Och vad fick de in till i år? "Musse" Håkansson, inte i närheten av den vassaste kniven i lådan. Jag vidhåller att Karlin först borde fått sina backar innan han slängdes under bussen. Vi hade ändå fått tillräckligt mycket poäng för slutspel. Det fanns tid att kunna skaka om laget med ett tränarbyte i slutet av januari om inte de nya backarna gett önskat resultat.

En julsaga

”- Morfar, morfar, morfar, berätta sagan om när Brynäs skulle vinna SM”, ropade nissarna när Morfar slog sig nej i fåtöljen med en stor mugg fylld till bredden med glögg.
”- Snälla, snälla morfar...”, sade nissarna.
”- Jaja, men det blir sista gången”, sade den alltid lika lättövertalade morfar. Han tittade sig snabbt omkring på sina nissar. En del hyfsat ung nissar med rosenröda kinder hade under året anslutit sig till hans grupp, men de som varit med från början började nu gråna och anfäktas av artros, dålig hörsel och prostatit.
”- Jo, alltså”, började tomten, ”ni minns hur bra våra kompisar i Brynäs spelade förra hösten. Det var en fröjd att se deras matcher. Det var spelglädje, skicklighet och starkt självförtroende. Efter jul är ju Brynäs dessutom alltid bättre, det är ju sen gammalt, och de vann serien med god marginal.”
”- Precis”, pep lille Huge. ”De spelade fantastisk hockey men det hindrade inte en del sofftyckare, förståsigpåare, gamnackar och tangentbordsbedömare från att knarra hela tiden.”
”- Asså, ’tangentbordsbedömare’ refererar väl egentligen till bedömningar av tangentbord och inte till bedömningar av hockey” sade ordningsman Peja. Men det tänkte du kanske inte på?”
”- Jag tänkte mer på att du ännu en gång avslutar en mening med en preposition. Vad har vi sagt om det?”, väste Huge mellan sammanbitna käkar.
”- Nog med det här tjafset”, röt morfar och stoppade in skumtomtar i munnen på Peja och Huge. Jag accepterar inget Bergs syndrom här!” Munkas och Anders Berg gjorde tykna gester och rullade med ögonen mot lille Huge, som svarade med ett stort leende med han smaskade i sig godsakerna.
”- Men det heter väl Tourettes syndrom, morfar?”, frågade den alltid påläste Peja.
”- Det är olika saker, min kloke nisse”, svarade morfar. ”Tourettes syndrom är en tendens att vilja säga svordomar eller könsord. Bergs syndrom framkallar samma beteende fast hos personer i omgivningen.”

Morfar harklade sig, spände ögonen i nissarna och fortsatte sin berättelse. ”Kvartsfinalerna och semifinalerna vann man med små besvär. Hemmamatcherna var rena folkfester med utsålda arenor varenda gång, och pengarna vällde in på kontona. Überbyråkraten Svedmans ansiktsuttryck vid medlemsmötena förvandlades som Tyko Jonsson på TV från allvarstyngt krismedvetande till återhållen förtjusning. Men till skillnad från Tyko så fortsatte Svedman med att tala många ord utan att säga någonting som helst i sak. Och Alcén sken som solen i augusti men sade ännu mindre.”

”- I finalen skulle tomtarna från Brynäs möta ett gäng kaxiga nissar från Luleå. Det var en konstig inramning på matcherna i Luleå. Medialäktaren var full av agenter från Hollywood. De hade kommit för att de hade hört att det fanns flera spelare i hemmalaget som hade visat otroliga skådespelartalanger. Någon hade utvecklat en perfekt förmåga att falla handlöst bara man tittade på honom. En annan Luleåspelare kunde vrida sig i dödsplågor på isen i flera minuter och skrika ’ingen läkare, ingen läkare, ta hit en präst!’, men efter att bortalaget åkt på en fem minuters utvisning reste han sig mirakulöst och spelade i nästa byte. Varje kväll bjöds publiken på dessa bibliska återuppståndelser.”

”- Agenterna från Hollywood var lika lyriska som gubbarna i Disneys julafton som ska hämta en tjur till tjurfäktningen: ’Bravo! Bravissimo! Honom ska vi ha!’ ’Vi har sett mer övertygande skådespeleri här än vi någonsin sett på film’, sade en av dem. ’Jag tänker nominering som bästa nykomling och Oscarsnominering för några av de talanger vi ser här idag’ sade en annan.’Har aldrig hänt förr’”.

Medan morfar berättade hade en nisse smugit in och satt sig längst bak i rummet. ”Jamen tjenare, Pettis”, sade en av nissarna, ”vad kallar du dig idag?”. ”-Vad menar du?”, sade nykomlingen med en nervös blick. ”-Äh kom igen nu. Jag såg nog att du klottrade laguppställningar på tapeten i hallen. Mig lurar du inte”. ”OK då, men lova att inte berätta för Peja”, sade den lille nissen med rodnande kinder. ”Men nu har jag en uppställning som jag verkligen tror funkar”.

”Under året hade ett gäng nissar börjat intressera sig mer och mer för statistiken från matcherna. Som alltid med kvantitativa analyser finns det olika grupper med olika uppfattningar om nyttan av sådana analyser. Ett gäng, vi kan kalla dem Gavvetarna, verkade förstå vad de gjorde rent tekniskt, men slutsatserna blev ibland märkliga. Begrepp som vinst och förlust spelade liksom ingen roll längre. ’Det är lätt att stirra sig blind på tabellen’ är Gavvetarnas motto. I deras värld är gF, zontid och A-chanser betydligt viktigare än, ja, mål”, sade morfar och såg lite förvirrad ut. Han tog en rejäl klunk glögg och tittade ut genom fönstret på den fallande snön en stund innan han fortsatte.
”- Sen hade vi en annan grupp, vi kan kalla dem Pejasterna. De förstår inte riktigt vad de olika måtten betyder, men tycker om att använda dem ändå. De slänger index, koefficienter och skalor omkring sig och hoppas att ingen skulle fråga dem vad de betyder.”
”- Den tredje gruppen, kan vi kalla Jompeterna. Deras motto är ’tabellen ljuger inte’. De tycker att fler mål är bättre än färre mål, att vinst är bättre än förlust och att tabellplacering fortfarande betyder en hel del, medan antalet chanser eller zontid är ganska ointressant. Gavvetarna tycker att Jompeterna är konservativa perukstockar. Pejasterna har Gavvetarna som idoler, men innerst inne gillar de Jompeterna mer. Är ni med, nissar?”, frågade morfar.

”-Nu tror jag att du har förvirrat de små nissarna rätt ordentligt”, sade tomtemor. ”Varför berättar du inte hur sagan slutar?”
”- Hur sagan slutar”, sade morfar med ett slugt leende, ”det vet vi inte förrän nästa år”.

God Jul, Brynäsvänner.

Jan-Erik : sanningen är tyvärr att karlin inte fått de att funka sedan första halvan av första shl året. han borde åkt förra året. då hade vi 14 raka utan 3 p som seriestart.. sen kan man säga " om han kom igång tidigare " man kan säga både de ena och det andra, men det kan man säga om alla. " om bara ssk va effektivare " .. sanninigen är mitt framför näsan på dig. det såg skit ut efter 25 matcher, spelet funkade inte i fjol det funkade inte i år. nyförvärven som va katastrof spelar ok i nya klubbar . vi gjorde folk sämre med karlin.. jag vet inte vilket emotionellt band media har till han. MEN, Karlins spelide funkar inte. kvalet förra året va ett skämt. serien förra året va ett skämt och starten i år va ett skämt och PP kan man inte ens beskriva med ord. finns ingentig som stärker rent objektivt att han borde få va kvar.. och helt ärligt så borde alla tröttgåsar här ge freddan respekt och kredd för att han står här och får saker att se okej ut. men alla väljer att säga " rhodin effekten " "widebo effekten " nu styr freddan. han bestämmer . och det ser bättre ut redan. och att karlin e sur på han pga att styrelsen satt han i en position där han tvingas undanhålla sanningnen för kollegor är inte freddas fel och inte hans sten att bära. med allt de sagt. vakna förfan. helt ärligt. ÖA har skrivit sina 25 inlägg om karlin nu. släpp de, de e dags att vinna med Freddan nu.

Svensson_62: Ska resa bort över Jul, så önskar alla Gävlar en God Jul redan nu, hoppas ni hänger kvar så vi får mötas igen :)