Skellefteå AIK

Sen är det bara så gulligt när norrlandsrivalerna gaddar ihop sig. Ojojojoj vad Skellefteåkomplexet lyser igenom. Inte så konstigt, men fanken också vad roligt det då blir att retas lite.

Så här känner jag just nu:

Jag sitter uppe på norrlandstronen och blickar ner på undersåtarna. Jag är herre på täppan! Alfahanen! Ledarhunden!

Några småhundar håller på och mopsar upp sig och utmanar. Vilka små fjanthundar som inte vet sin plats! Sorgligt! Man läxar bryskt upp dem med vänsterhanden, samtidigt som man håller en bok i högerhanden. Man läser i boken, och när småjyckarna börjar gny för högt så lägger man bort boken och lyfter på glasögonen. Ja, nu har de nog fått nog? Vilka patetiska och sorgliga försök till att utmana ledarhunden. De små liven, att de aldrig lär sig?

Småjyckarna, som tyvärr aldrig lärt sig att inse sin plats i flockhierarkin, byter taktik.

Den lilla norrbottensspetsen skäller högt och låter mycket, man är ack så vek, feg och mentalt svag. Plötsligt börjar de tokköpa alla våra rejects, men allvarligt? Det kommer inte att räcka på långa vägar då vi behåller guldkornen för oss själva.

Den lille trötta Västernorrländska gråhunden är så grå, så grå, ack så grå, speciellt efter att vi plockat russinen ur kakan. Nu köper de in tränaren som vi kickat i hopp om att de ska spela som oss, men tyvärr tyvärr var det andra som låg bakom spelsystemet och framgångarna. Det har ju märkts de senaste åren med back-to-back guld!

Vår pengapung är så full att den håller på att spricka, och NHL-scouterna slåss över våra talanger likt muschegubbarna skrek "honom ska vi ha" efter tjuren Ferdinand. Men för de norrländska undersåtarna ser framtiden mörkare ut.

Stålpriset har gått ner och framtiden ser därför dyster ut för köpelaget från ingenmansland. Pengarna betyder allt, de har ju knappt haft en egen spelare under sin korta klubbhistoria.

Papperslaget som nu sjunkit så lågt att de tvingas ta emot mutpengar från korrumperade vapenexportörer har inga pengar kvar, och den tidigare talangfabriken har ej vart i drift under många många år.

Man undrar hur de någonsin kunnat haft en så bra kull som deras 70-talister som hela hockeyvärlden var avundsjuk på, och sen tog det helt plötsligt jättestopp? Min egen teori är att Övikstanterna hade ett par "ladies nights" och möhippor i hockeynästet Skellefteå under 70-talet, jag kan ej komma på någon annan logisk förklaring? :-)