Timrå IK

LingaN: "Vad tycker du om publiken här jämfört med i Örnsköldsvik?
- Det är ganska likt. Det är större drag här i klacken och så. I Ö-vik kan de vara helt vilda också. Det är nog inte lätt att vara domare där på grund av pressen, säger Fredrik och skrattar lite lätt
-Det är ett stort hockeyintresse i båda städerna men det är ett bättre drag här."

Fredrik Warg om skillnaden mellan Zätaland och banjoland... Amen.

Ambroo: Haha tänkte precis skriva det. Kasta er i väggen banjoboys!

LingaN: Det är kärlek det :-)

Kattiz: Spelarbetyget 2 på Jantunen, är inte det i minsta laget. Inte hans bästa match men nåt poäng till var han nog värd.

250kg kärlek: Torde väl vara 3,5... Iaf med Lakens mått;-)

Ambroo: Ja, nog är det kärlek alltid. Gammal kärlek rostar aldrig. Jag tycker det var förvånansvärt få kärleksförklaringar till Tikarna jämfört med det enda riktiga laget i länet.

Jag hittade ett antal saker i intervjun. Föresten, hon är verkligen bra hon Katarina, detta fann jag:

Om MoDo och Ö-vik:

”Alla vi tre har spelat tillsammans på hockeygymnasiet och fått en bra utbildning. Modos hockeygymnasium är nog faktiskt bäst i landet.”

Om Macke:

” Jag blev grymt imponerad av honom. Han stack tidigt från Modo så det var otroligt roligt att se honom och han var riktigt bra även om det gick lite tungt för honom i slutspelet. Men det är en bra kille, helt fantastisk. Så det är ett tugnt avbräck för Sverige.”

Om Aucoin:

” Vi hade en kille i Ö-vik förra året som hette Aucoin (Adrian). Han var skadad en del men när han var frisk var han riktigt bra.”

Oj vad få Timråspelare det är i hans all-starlag, han verkar ha svårt att hitta någon från Timrå:

” Aucoin … Foppa måste ju vara med också. När han är frisk är han helt fantastisk.”

hellge: Det mest intressanta med Fredrik Warg är kanske hans historia. Men det är nog minst lika intressant varför han såg sig tvungen att bryta upp för att komma vidare Det var väl mer hans MoDohistoria som han själv kände att han behövde göra upp med en gång för alla när han valde att flytta till Timrå. Han blev aldrig mer än lovande i MoDodressen. Tyvärr för hans egen skull, för kapaciteten har nog funnits där på ett tidigare stadium än säsongen 2005/06. I MoDo tog det dock stopp. Varför? Ja, det finns säkert någon som kan ge ett bättre svar än mig på den frågan, så jag gör inte ens ett tappert försök.

Jag kan dock ge mig på en förklaring till varför det uteblivna lyftet i MoDo istället kom i Timrå. Det är ingen hemlighet att Timrå de senaste säsongerna lite har tagit för vana att ta in icke helt färdiga elitspelare och sedan förvaltat denna talang på ett väldigt bra sätt. Fredrik hade talangen, inget snack, och i Timrå är det väl främst det betydligt större ansvaret som han har växt med. Som han säger själv: "- Dem som de tog hit har fått bra förtroende från klubben som också sätter press på spelarna samtidigt som man sätter lite press på klubben själv också. Men när man får bra förtroende och ansvar och en chans att visa att man duger." Och vips så är han lagets förstecenter, han har gjort flest mål och har flest poäng. Som lön för mödan har han visat sig förtjänt av en landslagsplats. En belöning som han varken var speciellt värd i MoDo-dressen, kanske, eller som han ens fick möjlighet att nå. Ja, på tal om talang som inte får den stimulans den behöver.

Att Fredrik sedan har kvar en så stark känsla för MoDo fortfarande tror du inte beror på att han, räknat från hans tid i J20 och fram till förra säsongen, ändå har varit i klubben i så länge som tio år? Fredrik skulle givetvis inte vara den spelare han är idag utan MoDo´s J20 och den erfarenhet han fått från A-lagsspel. Det var dock inte MoDo, utan Timrå, som fullt ut såg den potential som fanns hos Fredrik, samt hade kunskapen att förvalta denna på rätt sätt. Lycka till i Tre Kronor, Fredrik!

Dream Team: Ja, du har säkert rätt i din analys... Men Fredrik's tid i kattlådan, har den någon betydelse.....;-) Är det något man får höra sen, att det haft betydelse menar jag......? Öhhh, jag skojar lite........;-)

Dream Team: Nog fick Warg chanser i Modo, förra säsongen t.ex fick han kampera ihop med Foppa och Salle till en början och senare fick han även spela med tvillingarna, det gäller ju att ta chanserna också. Warg var rätt ojämn, lysande ibland för att sen helt försvinna. Det handlar inte bara om att få chanser det ligger ett visst ansvar hos spelaren att ta dom också.För 2 år sen fick han i alla fall så pass mycket chanser att han skrapade ihop 6+9 på 41 matcher det är ändå bara 6mål från årets succe.

Ibland kan ett klubbyte göra susen, komma till ett nytt gäng där det gäller att bevisa att man platsar kan få en spelare att satsa dom där extra procentena som behövs.

Men att slå sig för bröstet och tro att Timrå över en sommar förvandlat Warg från lovande till landslagsspelare är väl lite väl magstarkt

250kg kärlek: Ähh... Smaksak. Blir det ett bättre powerplay kanske betyget höjs. ;)

Jason: "Men att slå sig för bröstet och tro att Timrå över en sommar förvandlat Warg från lovande till landslagsspelare är väl lite väl magstarkt"

Ja, det vore väl det. Men sa jag inte precis att Fredrik Warg knappast hade varit den ishockeyspelare han är idag utan tiden i MoDo? Självklart lärde han sig massor under t.ex fjolårssäsongen, där det vad man får förmoda fanns en hel del spelare i MoDo som kunde bidra med nytigga lärdomar. Det är kanske där vi ska välja att leta orsaken/orakerna till det lyft han har fått den här säsongen, vad vet jag. Visst kan även klubbytet ha gjort susen. Ja, för precis som för Niklas Nordgren och Per Styf så hände det ju en del när dessa spelare till slut fick tillfälle att spela någon annanstans. Gunno slog ju igenom i Sundsvall, till att börja med. Men det store klivet gjorde han ju i Timrå. Syfen hade väl mer en slow start. Men en stabil back har han alltid varit i Timrå, i vilket fall.

Dream Team: Det är ju inte bara Warg somkommer från Modo utan även Wennerberg. En spelare som man verkligen ville att han skulle leva upp till sin debutsäsong när han slog igenom med dunder och brak, med frejdigt fysiskt spel som man nästan inte sett maken till. Något år senare så visade han sin potential endast i enstaka sekvenest i enstaka matcher, trots mycket speltid. Nu funderar jag på om Timrå ser en vardande landslagsman i honom, med tanke på diamantsliperiet som andra spelare utsätts för i klubben.

NuMo: Du kanske undrade varför jag valde att inte nämna Wennerberg tidigare? Gör inte det. Skälet till detta tror jag att du vet. Han var en av de bättre av våra forwards på försäsongen, då han visade prov på det där frejdiga och uppoffrande fysiska spel som du nämner. Fast vaddå, hela Leksand var ju bra på försäsongen, så vad kan man kräva av spelare när det blir allvar, egentligen? Ojämnhet är väl Wennerbergs stora svaghetstecken. Han gjorde sitt första mål här nere när vi mötte Frölunda i Scandinavium. Det var några dagar efter jul, det. Visst, någon målskytt kanske Wennerberg aldrig har varit, men det säger ändå en del. Trots bristen på dessa egenskaper hos en spelare så brukar man väl få sätta nån puck lite då och då. Men inte i Mattias fall, då. Nej, det går tyvärr fortsatt trögt för honom, för visst finns det potential även där. Det har mest handlat om spel, i fjärdefemman. Dock har det varit matcher när hans line varit den bästa för dagen, även om dessa varit rätt ovanliga. Detta talar väl om hans ojämnhet, om något.

Dream Team: " någon målskytt kanske Wennerberg aldrig har varit".

Jo, det vara han ju faktiskt.

Det var det vi i Modo hoppades på. Han tillhörde absoluta toppen av skytteligan innan jul det år han slog igenom. Frejdigt offensivt spel med offensiva tacklingar vara hans signum, dessutom så gjorde han mål på mål. Spelet kallades visst Blixthockey, coachen var Britén och rollen som forecheckande tacklare passade Wennerberg som hand i handske. Wennerbergs offensiva tacklingar som innebär att laget erövrar pucket till livsfarliga avslut har jag bara sett en enda spelare överträffa. Det var Foppa. Modo fick aldrig tillbaks honom att visa de tagen igen, när speltaktiken ändrades. Jag unnar honom framgång och tänkte att åtminstone Timrå kunde få fram hans rätta jag igen.