Timrå IK

General_Moisio:Nog kan jag för all del ha förståelse för att det finns en gnagande oro hos somliga vad bträffar skadehelvetet vi genomlidit de senaste säsongerna. Men samtidigt kan man ju inte värva 35 spelare heller för att motverka eventuella skadebekymmer och täcka upp någonting som inte existerar. Man kan inte planera en verksamhet på det viset eller ha omkostnader i onödan. Jag vägrar måla upp skräckscenarion där "Bagarn" går sönder eller att Pärssinens rygg brakar ihop eller Hynnings ljumskar lägger av. Jag har gått igenom för mycket skit i mitt liv för attorka leva på det sättet eller bygga upp min vardag kring sådana tankebanor. Då kan jag lika gärna ta fram storspaden och gå ut i skogen och gräva ned mig.

Jag blickar framåt och försöker se möjligheterna istället för att titta i backspegeln. Det blir bäst så. Igår har passerat, idag är idag och imorgon är en annan dag.

Sedan kan jag väl också tycka att det är anmärkningsvärt att hockeyn fortfarande inte har infört obligatoriska läkarundersökningar inför en analkande övergång där spelaren måste "friskförklaras" för att bli spelklar precis som det förhåller sig inom fotbollen. Det vore ju det mest lönsamma och effektivaste sättet att förhindra merkostnader för svårläkt gammal skåpmat som spelarna ådragit sig under karriären.

Sedan tycker jag man skall tvinga in klausuler i kontrakten hos skadebenägna spelare att 5-10% av deras månatliga löner avsätts till en rehabiliteringspott. Pengar som det givetvis får tillbaka efter karriären ifall de inte nyttjas.

Klubbarna måste ta krafttag emot "svinnet". Agenter, spelare och tidigare arbetsgivare skall inte kunna "mörka" sin eller sina klienters hälsostatus.

Johnny Karlsson, Timrås förre läkare har många poänger på det här området. Nu fick han bära hundhuvudet för alla bristfälliga företeelser som blivit allmänt vedertaget i hockeykretsar. Naiviteten genomsyrar organisationerna och klubbarnas tänkande på många områden. Däribland detta!