RocknRolf2: Jag hade väl ändå fler argument än så? Det var ett väldigt selektivt svar får jag säga. Men hur som helst:
Det viktigaste var väl kanske att Kenta hade samma stomme under flera år i rad som svar på kritiken på att Challe haft problem att få till spelet i början två säsonger i rad men att Kenta aldrig skulle ha haft det. Det året Kenta tappade många nyckelspelare så missade vi slutspel, då fanns det också lag med billigare trupper som gick bättre. För att inte tala om att åka ur i kvarten med lockout-laget vi hade.
Challe har fått nästan nya lag varje säsong. Det gör det väl svårare att förvandla också.
Du skriver också att Timrå fick en positiv förvandling med Kenta i båset. Det är sant. Det var 02/03. 03-07 så hände däremot inte så mycket mer. Resultatmässigt så gick vi också som längst just 02/03 med en sjätte semifinal som facit. Det är alltså den säsongen som skiljer resultat- och förvandlingsmässigt. Precis som jag skrev.
Jag har egentligen ingen lust att försvara Challe Berglund just nu men den överdrivna glorifieringen av Kenta står mig upp i halsen många gånger.
Intressant synsätt. Jag tycker det är ett väldigt bagatelliserande över det som Kenta faktiskt åstadkom i Timrå. Han förvandlade Timrå från en nervös nykomling till ett stabilt slutspelslag. 05/06 när det gick tyngre, men när vi ändå slutade på en inte alls så usel 9:e plats, hade vi det i särklass tunnaste laget sedan vi gick upp, mycket tack vare en katastrofal försäsong av Nubben.
Vad har Challe att kontra med då? Vad gör Challes prestation i mångt och mycket likvärdig med Kentas? Inga positiva förvandlingar av klubben i alla fall… Snarare har Challe varit ytterst delaktig i den utarmning av Timrås spel och slagstyrka som vi sett de senaste säsongerna. Timrå gjorde ett jätteskutt med Peo, Timrå gjorde ett jätteskutt med Kenta, med Challe ramlar vi däremot baklänges. Ingenting blir bättre.
Men två saker ska Challe dock ha cred för i sin Timråtid:
1. Han ger juniorerna någorlunda bra med speltid.
2. Timrå slog ut Modo i kvarten 07/08.
Summa summarum så är tränarexperimentet Charles Berglund ett fiasko. Det hade varit en sak om vi redan hade något stolpskott som Abris i båset när Challe tillträdde, men det hade vi inte, vi hade möjlighet att förlänga med den bästa tränaren i modern tid. Istället satsade vi på en kille som aldrig har tränat ett elitlag tidigare. Man chansade och i längden höll det inte. Det finns dock en brasklapp för Challes prestation i Timrå, det är att han räddar laget till slutspel i år. Men det känns ju sådär lagom troligt, och även om han gör det så tror jag inte det finns många, om ens någon som vill att Challe ska få förlängt kontrakt. Det lät annorlunda när Kenta drog.
Hur ska Challe rädda det här laget då? Tja, om vi absolut ska ha kvar samma tränare hur kasst vi än spelar så finns det bara en lösning; värva fler och bättre spelare. Trist att det ska behöva vara så med tanke på att vi inte har någon billigare trupp än många av våra konkurrenter som spelar bättre.