Olle: Jag är på! Lite oroväckande är att det för första gången på länge känns förväntansfullt inför en match igen. Nästan varje gång man känt så i år så har det blivit torsk.
Vad kan man göra för att dämpa förväntningarna? Titta på KolaJokela-klipp på tuben?
Raggaren Putte: Jag har den där sköna "matchdagskänslan" då man är 1 timme innan alla andra vid hallen, lägger sina skridskor först i kön för slipning, tejpar klubborna i absolut tystnad, spottar i handskarna och spelar sitt egna hårdrocksmantra på stereon innan alla andra anländer. Inget jävla snack, inget oväsen, man bara tar ett par puckar och glider ut på halvtaskig is efter morgonträningen, innan isgubben matchspolar, och drar ett par slagskott.
Den som säger att samlag frambringar den skönaste känslan vet fan inte hur det känns att flyga fram på nyspolad is, i en knäpptyst hall utan publik, med en puck limmad på ett blad med nyklistrad tygtejp.
Vad kan man göra för att dämpa förväntningarna? Titta på KolaJokela-klipp på tuben?