Timrå IK

hubbenorlen: Nä...det slog i toppen på bitterbarometern, helt klart. Satt hemma med dottern och såg matchen men förlängningen vågade vi inte se...då satt vi vid datorn och uppdaterade. När slutresultatet poppade upp försvann omvärlden i ett vitt töcken. När jag kvicknade till fann jag min då 12-åriga dotter storgråtandes vid min sida. Ungefär samtidigt hade en kvinnlig, måttligt hockeyintresserad kollega (hon är Modoit) den goda smaken att ringa och spela dum, fråga efter resultatet...:P

mikenomad: Fan, jag blir deprimerad bara av att tänka på det.
Jag var på plats och minns fortfarande hur bra vi spelade.
Det var första och enda gången jag på allvar trodde att vi hade chans på SM-bucklan.