Timrå IK

Ibland (nä, Hahl Bundy, inte så ofta som du) önskar jag att man inte var Timråit. Vi är ett så lätt offer, så tacksamma att driva med. Antagligen eftersom vi drivs på av våra pumpande, rödvita hjärtan, vi vill så mycket och har såna förväntningar/förhoppningar.

Det gör oss ibland fartblinda, ibland hemmablinda men i stort sett alltid lite småblinda allihopa till mans inför den bistra verkligheten. För verkligheten är ju faktiskt den att när det kommer till hockeykultur, framgångar och stjärnor som representerat klubben så kan vi inte mäta oss med klubbar som Modo och Brynäs...eller Leksand för den delen. Samt en handfull andra....

mikenomad: Det är låååååångt mellan gångerna då man har känt riktigt riktigt euforisk glädje o lycka som Timråit.
Kamp, kramp, ångest o lättnad däremot...där slår ingen oss.