Vad tror ni om ledarskapet i spelargruppen? Finns det en kärna som sätter ramar och visar vägen? Spelare som säkerställer full fokus på träning när det nästan går för bra (som i inledningen) och som finns som en trygg stomme när det är tuffare. Har mina tvivel här. Hur ser motsvarigheten till Huss, Sanny Lindström, Lander osv ut?
Efter hur det såg ut mot IKP är det förresten helt rimligt att prioritera att strukturera försvarsspelet, apropå att någon skrev att man i första hand borde släppa tyglarna och ösa på framåt.
Montén Python: Ja det är för bekvämt. Det är för mycket mys i Timrå. Pudas hade aldrig tillåtit något liknade. Där ställer man krav på varandra. Galet imponerade dom är SAIK. År efter år.
