Timrå IK

Idag är en sådan där dag när supporterskapet prövas. Jag har själv inte varit på många matcher i NHK i mitt liv (tror jag lyckats räkna ihop bara 5 st) men jag har alltid slängt en kik efter match eller under match hur det går för laget. Timrå har bitit sig fast och kommer så vara oavsett serietillhörighet, det har jag känt länge och det bekräftades under de senaste åren i HA.

Inte fasen är det lätt att vara Timråsupporter, vi kastas mellan hopp och förtvivlan. Men kanske är det just det som är den där extra kryddan till supportergnistan? Ända sedan jag blev Timråsupporter kring 2000-2001 så har det varit himmel eller helvete, i stort sett. Och som jag levt mig in i det. Jag kan ibland känna mig lite småbitter på en kamrat som håller på HV71, de har haft mycket medvind sista 10-15 åren och lyckats med mycket, framförallt mot Timrå. Men samtidigt undrar jag om han skulle hålla på dem om de trillade ur SHL under ett par år? Vi vet alla hur mycket medgångssupporters det finns, de där som kanske inte riktigt vet vad som är supporterskap sett ur våra (här på hockeysnack) ögon. De där som inte får uppleva himmel OCH helvete. Jag är hur som helst lyckligt lottad att vara Timråsupporter. Timrå är en del av mig och mitt liv och kommer så förbli för resten av mitt liv.

Ikväll gäller det. Ångesten och nervositeten finns där, absolut. Vi hade läget att göra en snygg vändning i lördags men det gick emot oss. Ikväll hoppas jag att Timrå visar att vi bör stanna i SHL, att publiken visar att Timrå bör stanna i SHL, att Timråspelarna visar att de bör stanna i SHL, att Freddan och Co visar att de bör stanna i SHL. Idag hoppas jag Timråspelarna käkar taggtråd, laddar upp med att köra ett duracellbatteri i ändan och bara öser på! En för alla, alla för en! Jag vill se skottäckande, uppoffrande och jävlar anamma! In och böka framför mål, röj undan motståndarna från slottet och driv in på mål! Det är match 7 och nu j*vlar ska det avgöras!