I ämnet "Tidiga seriefinaler mot Björklöven" har jag inga höjdarminnen. Värst är nog säsongen -81/82.
Inför matchen den där höstdagen -81 låg lagen senationellt 1:a och 2:a i dåvarande elitserien. Laddat toppmöte och en match som publikmässigt konkurrerar med den berömda "spränga grindarna"-matchen mot Brynäs i början av 70-talet. Mest ståplats och fullständigt utsålt, kaosartat knökfullt på läktarna.
Jag var där med min salig far, stod bredvid och hoppade för att försöka se nåt. Så började målen trilla in. För Löven. Jag minns matchen som ett enda långt lidande, pappa vägrade gå. Man går inte förrän det är slut! Slutresultat? 0-10.
Säsongen därefter handlade mest om Pekka och Bullas supande och slutade med att vi åkte ur.
Ikväll är jag på plats på bortastå och jag har väntat länge på revanchen....
Stridhsyxa: Det är inte många sportchefer som inte gör det när situationen kräver det. Sen gäller det ju att få till en bra träff och det blev det verkligen med LaLeggia-skiftet, även om vi blev av med klubbens främsta poängback genom ... | Läs mer
· 
