Timrå IK

Det är så obeskrivligt jävla underbart att ha dessa orimliga hockeykänslor igen. Kärleken till laget finns ju alltid där, men senaste åren har den varit kantad med en ständig oro. Jag tror inte vi kommer ha smärtfri säsong, men det finns en positivism och en längtan jag inte upplevt på ett decennium.

Vaknade idag 40 min innan alarmet ringde. Kunde inte somna om. Trippar lite lätt till toan och drar en rivig men rätt bestämd morgonrännskita. Får ett SMS av farsgubben att han plockar upp oss alla 17.30, dryck kommer finnas redo i bilen. Glider in på kontoret, småpratar med alla som jag ofta undviker att göra tills efter kaffe, då jag har uruselt morgonhumör. Dagen har ett töcken av ett barn som väntar på jultomten.

Det är rätt gött ibland ändå.