söder över: ja det är irriterande att känna sig förfördelad vid domslut men fan mer irriterande att hålla på ett lag som bara spelar hockey i period 3. Hur många matcher på raken har detta pågått? Måste man ligga under 0-2 i varenda match innan man släpper ner axlarna, spottar i näven och bara kör?
Men problemet är som du säger spelare pratar om att komma ut redo för match men det ser man ganska sällan…
Sedan kommer periodpauser är det snackas om att man kommer igång…
Eller en egenskap som funkat av 3000…
Visst det är bra att inte gräva ner sig men vart är känslorna och kraven!
Att verkligen tända till för match innebär att ALLA redo att bidra med sina fördelar.
Svensson ska ut och sätt två tacklingar!
Didde med.
Lyytinen ska transportera upp puck med fart!
Dahlén SKA ta ett snabbt avslut!
Lander SKA vinna närkamper och etablera spel i anfallszon!
Walli och Wedin SKA slå sina gubbar i åkning och ta pucken till målet!
Osv.
Då är man redo för match.
Känslan nu är att individer steppar upp vid olika faser i matcherna och tack vare hög enskild klass lyckas det påfallande ofta. Men det lämnar ändå känslan av att man inte får ut allt som finns.
Hartmann Lundin och Walli kan ibland (upplever jag) övertända och när inte övriga kuggar i så landar dom i utvisningsbåset inom 1 minut när dom taggat upp.
Det är synkningen som saknas under matcherna…
Det är en annan värld mot för i fjol och det visar publiksnittet tydligt!
Men jag vill att kraven ska finnas där ändå för det ger stolthet när man lyckas.
Lyckas man i en miljö utan krav så kan jag tycka att det inte är så mycket att ”kralla” sig över…
· 
