Man skulle kunna tro att det här forumet är någon speciell samling av manodepressiva Timrå fans. För en vecka sedan hägrade SM-guldet, nu saknar i princip alla spelare talang och halva truppen borde sparkas. Det är fan alltid så här här. Är de anti-depressiva ransonerade i Timrå eller hur är det? Ta ett djupt andetag och sätt saker i perspektiv. Det här är en storm i ett vattenglas i jämförelse med klubben gått igenom tidigare.
Jåkkinen: Jag må vara bitter, men har ytterst svårt att förstå att man väljer att vara gubbsur istället för att åka och hylla vår största klubbikon genom tiderna.
Vem vet, Boyce kanske också gjort sin sista match!
