Timrå IK

Linda: En av faktorerna då vi pratar om klacken är att det fungerade i regel som så att man stod i klacken för att man älskade Timrå IK, man gjorde allt för att stödja laget. Nu står det 13-14 åriga tjejer där som står i klacken för att det är tufft, all form av spontanitet och känsla är bortblåst.

Hur fan är det ens vara möjligt att enbart vara ca 10-15 pers i Gävle igår? Detta är pinsamt. Varför ens bry sig om laget när det går att mysa hemma i soffan? Vart är alla extremsupportrar? De flesta av dom som ens vet vad läktarkultur är har sittplats nu.

Inom några år är vi passerade av dyngklackar som Färjestad, Luleå, Modo och Brynäs.

Vet heller inte hur man ska kunna ändra detta, vi som verkligen bryr oss är ju i minoritet också.

Länktipset: Gårdagens klack. Får ni rysningar? Ha denna bild i åtanke och jämför med Brünees - Timrå 23/9-2000. Det var på den gamla goda tiden det.

Fy fan!