Timrå IK

htikare: Det handlar väl inte om bara denna säsong. Den här utvecklingen har väl sett likvärdig ut ända sedan tidigt 90-tal. Några fler juniorer fick visserligen chansen mest beroende på att det vid den tidpunkten inte fanns några pengar att värva dyra spelare utifrån dels därför att Sundsvall/Timrå Hockey, S/T Hockey inte ansågs tillräckligt attraktivt för att kunna locka till sig högoktaniga spelare från andra distrikt.

Men överhuvudtaget har Timrå alltid haft svårt åtminstone så länge som jag gått på hockey, haft svårt att ta tillvara talangen hos spelarna ur egna led.

Man har "misshandlat" framtiden och morgondagens stjärnor som känt sig otillräckliga, tappat suget, börja kröka runt och ägna sig åt fina flickor istället för att helhjärtat ha satsat på hockeyn.

Jag menar hur kul är det att träna, träna, träna och återigen träna när man ändå aldrig blir upptäckt.

Det finns åtskilliga årgångar som gått till spillo p.g.a. Timrås försumlighet.

Idag måste man vara en stjärna redan innan man kliver upp i A-laget för att ens få byta om.

Man ställer orimligt höga krav på våra juniorspelare, man förväntas nästan vara i paritet med Zäta eller Modin för att ens kunna drömma om en karriär på hemorten.

Det har blivit prestige i hela den här grejen och det är idag nästintill en omöjlighet att kunna bli profet i sin egen hemstad om man råkar växa upp i 060-området.

Det bara till att säga adjöss till elitkarriären och proffsdrömmarna så till vida du inte som 16-åring väljer att ta steget fullt och flytta långt hemifrån mamma och pappa och ikläda dig en vuxens roll fastän du bara är en gänlig tonåring fortfarande.