Brynäs IF

BlacK:

Kolla vad Hans Villius bjuder på i en annan bok på HS:

"Söndagmorgon, solsken och -5 grader celsius utanför fönsterbrädet. Är det inte då vi alla vill bli historieberättare framför den öppna brasan och göra vår bästa Hans Villius-imitation?

Let's go. *host, host, harkel*

Året är 1959, på fotot ser vi elva glada gossar från varvskvarteren i Göteborg. Gossarna är glada, för de har precis vunnit sin serie och erhållit uppflyttning till Division 4.

www.hockeysnack.com/medlem/Alf ... _inqusition.jpg

Föga vet de nu om att deras kvartersförening 47 år senare skall komma att sättas i den skärseld som går under namnet "Brynäs på Hockeysnack", alternativt den spanska inkvistionen. Föga vet de heller att det lilla division 2-laget i ishockey, Brynäs IF, ska bli känt för sin ishockey.

Det är ju 1959, fem år innan Brynäs första SM-guld i ishockey, ett lag som för övrigt vid tillfället spelar i ljusblått och rött, utan klubbmärke på dräkten. Men visst är det så. Brynäs skulle nämligen, till skillnad från storebror i Gävle, Godtemplarna, tillåta sina spelare att nyttja alkohol och därmed få en fördel i värvningspolitiken, och inom 50 år skulle även Godtemplarna, med SM-guld 1957, vara helt bortglömda. Bortglömda i en historietradition som tar sin början 1964, där Brynäs aldrig har spelat utan ok på tröjorna, i ljusblåa och röda tröjor och där en musliknande gestalt vid namn Ove Molin verkar ha ersatt Godtemplar-ikonen "Stöveln" Öberg som gävlehockeyns störste portalfigur genom tiderna.

Nu kanske ni undrar varför Hans Villius skriver i MoDo-boken istället för Brynäs-diton? Tja, han är helt enkelt rädd för att få fekalier hemskickade med posten. Han är helt enkelt lite rädd för ett parallell-universum där inte svenska klubbar har bytt och justerat varandras märken i årtionden och där vuxna män vill förneka all kännedom om något annat."