Ja, vad ska man säga. Återigen försökte man gå "all-in" och det gick åt pipan. Som jag har påtalat så många gånger så måste man KLIVA IN I VERKLIGHETEN. Man blir inte en guldkandidat genom att göra några bra värvningar. Det kommer ta åratal att bygga upp en förening som har chans att vinna någonting igen. Därför får snacket om att "Vi ska bli bäst" etc. mig bara att må dåligt.
Strategin nu måste handla om att sätta upp SMÅ kortsiktiga mål. En ny sportchef, en permanent målvaktstränare och större chans för juniorer att få chansen i MoDo (ja, man ska förtjäna sin plats, men det har Anton Byström gjort med råge vid det här laget).
MoDos strategi i dagsläget tycks handla om att tala vitt och brett om hur man ska bli bäst på allting. Sedan använder man sig av defibrillator när det inte går så snabbt och enkelt som man hade hoppats. Sedan kör man ekonomin i botten.
Nu ska jag vara lite positiv för omväxlings skull.
Poängliga NHL
1. Daniel Sedin 84 3. Henrik Sedin 79
Poängliga NHL, svenska backar
2. Tobias Enström 48
Poängliga Elitserien
1. Joakim Lindström 60
Poängliga Allsvenskan
1. Conny Strömberg 58
Poängliga KHL, svenskar
1. Mattias Weinhandl 49
Poängliga NLA, svenskar
1. Niklas Nordgren 39
Poängliga SM-Liiga, svenskar
2. Stefan Öhman 22 3. Adam Masuhr 21
Poängliga DEL, svenskar
2. Jan-Axel Alavaara 28
...Med andra ord, oavsett var man vänder sig återfinner man gamla MoDo-bekantingar som dominerar på ett eller annat sätt, åtminstone bland svenskarna i ligan.
Ja, det är åtminstone den typ av värvningar vi vill ha. 25-26 år, som fortfarande drömmer om NHL, men som känner att de har kört fast i AHL. Man signar dem på 1-2 år och förhoppningsvis trivs de så bra att de vill stanna om de inte får något NHL-kontrakt.
Jag tycker att det är ganska tydligt att det är orken som inte har räckt till för Eriksson. Får han vara med från början och köra en hård sommarträning, är jag övertygad om att han skulle kunna bli en stor tillgång, framförallt i förhållande till priset. 1+1 med honom känns rimligt.
Pikkarainen skulle göra väldigt klokt i att stanna i MoDo, som är det enda laget där hans spel verkligen har kommit till rätta. Hans verkar även trivas ganska bra, vilket är viktigt.
Hedman tar jag gärna hem igen, där finns det outnyttjad potential så som jag ser det. Han är dessutom en spelare som alltid står upp för laget.
Westin bör få ökat förtroende nästa säsong. Hans kurva pekar spikrakt uppåt och jag tror att han kan bli ännu bättre.
Timander, Jonsson och Hållberg bör man inte förlänga med. Ironiskt nog är Hasse den jag helst skulle jag ha kvar av dessa.
I sådana fall skulle vi ha:
Tollefsen - Pikkarainen Eriksson - Ny Hedman - Westin
Jag tycker att Timanders kommentar sammanfattar det mesta:
"Det känns overkligt!"
Nej, det känns inte overkligt för mig. Verkligen inte. Jag förutspådde en liknande utveckling redan efter kvartsfinalförlusten mot Timrå 2008 - Då vi slutade trea i serien. Men det syntes så tydligt att någonting var allvarligt fel.
Med tiden blev det desto tydligare hur inkompetenta Ecke och Jerry var. Och jag kan inte påstå att Freddan har gjort det mycket bättre. Men det är inte bara värvningarna det har varit fel på. Jag har inte sett någon glädje eller entusiasm någonstans. Jag har inte hört några lyriska skrik från omklädningsrummen. Jag har inte sett några juniorer göra kullebyttor när de har gjort sitt första elitseriemål. En omklädningsrumspajas som Fredrik Warg, beskrivs som en "energitjuv", får nog och bryter sitt kontrakt. Han är nu förstafemmecenter och kapten i Skellefteå, som spelar med en härlig energi och spelglädje.
Jag kan inte låta bli att känna att det är någon form av norrländsk tjurighet som har smugit sig in i MoDo. Att man fortfarande ser sig själva som ett topplag och en guldkandidat; att det bara är tillfälligheter som har gjort att det har gått dåligt. Man har haft för dåliga målvakter eller otur med skador. Men hade man bara haft lite flyt, hade man givetvis varit ett topplag. Så Timanders kommentarer sammanfattar nog precis vad alla gamla rävar i MoDo känner: "Det känns overkligt". Vi som började tjata om detta redan för tre år sedan, försökte man tysta ner. Man kallade oss för medgångssupporters. Men vi fick rätt. Trots att så många förutspådde att just detta skulle hända, alltifrån forumskribenter till journalister, så fick vi rätt.
En natt som denna sitter jag och leker med en tanke: Vad hade hänt om MoDo hade värvat Victor Fasth istället? Tja, troligtvis hade AIK varit ett strykgäng och MoDo hade nog varit lite bättre. Men den stora frågan är, hade verkligen Victor Fasth blivit lika bra i MoDo? Jag är tveksam.
Jag får lite flashbacks från 90-talet när jag ser den här matchen. Ryggsäckshockey för hela slanten. Ska vi gissa att det krävs en riktigt allvarlig skada för att MoDo ska få ett powerplay?
Det där mailet känns som ett practical joke. Jag vägrar tro att vi har en sportchef som uttrycker sig på det viset. Det låter som något hämtat ur en Kalle Anka-serie.
Om de gamla lägger av, i varje fall de med kontrakt, så kommer jag personligen linda in deras hus i toapapper (och jag tror inte att jag är ensam om detta). Så gör man bara inte.
Tja... Då blir det AIK i slutspelet. Vem hade kunnat tro det?
...Och troligtvis länsderby i Kvalserien. För inte torskar Frölunda mot ett Luleå som inte har något att spela för. Möjligtvis att HV 71 kan slå Södertälje.
Nåväl, det här avgjordes långt tidigare. Det fungerar nästan aldrig att värva en massa spelare efter halva säsongen, utan att det gäller att bygga ett vinnande lag redan från början.
Tyvärr är det ju inte första gången MoDo väntar tills de ligger under med 2-3 mål innan den börjar spela ishockey. Någonting är sjukt när de inte ens tycks lyckas tända till ordentligt i så här viktiga matcher.
På något sjukt sätt kan jag inte låta bli att garva åt det hela. Samma sak år efter år. Det spelar ingen roll vilken tränare man har, vilka spelare man har, vilken styrelse man har, om man ligger i toppen eller om man ligger i botten. Man lyckas verkligen ALDRIG vinna viktiga matcher mot bottenlagen. Helt jävla sanslöst.
Väsby-syndromet. Hade ni presterat som ni skulle och legat etta i tabellen nu så hade vi krossat er nu. Nu har ni, precis som vi, floppat fullständigt och då finns det inte på kartan att vi skulle vinna. Förra säsongen lyckades vi inte ens slå spiken i kistan mot ett redan avhängt Södertälje med spelare som Forsberg, Näslund och Zuccarello-Aasen.
Vad är det här för skit? Förut hade de ju alltid Windows Media, som var det som fungerade överlägset bäst. Jag vet inte ens hur man gör för att få bort menyraden längst ner på Silverlight.
Ser hellre att Frölunda leder matchen igenom och att MoDo kvitterar med 10 minuter kvar. Det finns ingenting värre än när MoDo spelar på en uddamålsledning.
Som jag nyss skrev i Timrå-boken har emellertid ett obehagligt mönster utvecklat sig de tre senaste säsongerna. MoDo hamnar i botten, arbetar sig sakta uppåt, för att sedan tappa precis i slutet igen.
Skillnaden är att tackligen i denna video träffar bakifrån. Puckföraren har inte en chans att se honom.
I Klasens fall så kommer Clackson rakt framifrån. Vidare är Klasens fart väldigt hög.
Det finns en tackling i videon du länkade som är riktigt vidrig och det är den som kommer vid 2.13. Där har puckföraren redan en spelare i ryggen som han måste hålla koll på och därför är han helt chanslös när tacklingen kommer.
Vadå blindside? Ska man låta bli att tackla någon bara för att spelaren kollar åt ett annat håll? I samtliga fall som vi diskuterar kommer ju faktiskt spelaren rätt framifrån. Hur sedan huvudet är vänt är såklart oväsentligt. Dessutom träffar Clarkson tydligt med axeln. Att sedan armbågen slungas ut efteråt spelar ingen som helst roll. Jag noterar även att Klasen har betydligt högre fart än vad Clarkson har.
Klarar man inte av att se upp får man spela enklare och dumpa pucken på mål. Försöker man dribbla sig igenom ett försvar i sin NHL-debut så får man skylla sig själv.
Absolut, han har armen intill kroppen under hela tacklingsögonblicket. Det är först efteråt armbågen flyger upp. Hade Klasen varit beredd på att ta emot tacklingen hade han aldrig gjort illa sig. Men dribblar han och beundrar målburen istället för att ha koll på vad som händer på isen och då går det som det går.
Men lägg ner nu. En spelare som slänger sig med huvudet före för att täcka ett skott får givetvis skylla sig själv ifall han blir slagen i huvudet i skottögonblicket. Precis som att en spelare som åker omkring och speglar sig i isen får skylla sig själv ifall tacklingarna tar i huvudet.
Jag blir så trött av allt snack om ansvar och respekt hos tacklande spelare, när diskussionen i själva verket främst borde handla om att spelare i Sverige måste bli bättre på att ta emot tacklingar istället för att försöka undvika dem. Annars går det som för Linus Klasen, som blir uppläxad redan i debuten.
För faktum är att det är spelare som tvekar som blir skadade. Håller du huvudet uppe och räknar med att det ska smälla hela tiden, så klarar du dig oftast bra.
Vilken jävla adrenalinkick. Nu har vi allt i egna händer. På samma gång som jag är besviken över att det inte blev tre poäng, känner jag en sådan eufori över att MoDo plötsligt är på slutspelsplats.
Givetvis lär de klanta till det som vanligt. Men chansen finns.
Jag blir så uppgiven. Hur många matcher har vi inte slarvat bort genom att missa öppet mål eller dylikt. Så fort MoDo har chansen att ta klivet lyckas man inte sätta spiken i kistan.
Det värsta är att man ser att laget stundtals presterar ett spel som skulle räcka långt i slutspelet. Precis som förra säsongen.
Ja, vad ska man säga. Återigen försökte man gå "all-in" och det gick åt pipan. Som jag har påtalat så många gånger så måste man KLIVA IN I VERKLIGHETEN. Man blir inte en guldkandidat genom att göra några bra värvningar. Det kommer ta åratal att bygga upp en förening som har chans att vinna någonting igen. Därför får snacket om att "Vi ska bli bäst" etc. mig bara att må dåligt.
Strategin nu måste handla om att sätta upp SMÅ kortsiktiga mål. En ny sportchef, en permanent målvaktstränare och större chans för juniorer att få chansen i MoDo (ja, man ska förtjäna sin plats, men det har Anton Byström gjort med råge vid det här laget).
MoDos strategi i dagsläget tycks handla om att tala vitt och brett om hur man ska bli bäst på allting. Sedan använder man sig av defibrillator när det inte går så snabbt och enkelt som man hade hoppats. Sedan kör man ekonomin i botten.
Att de aldrig lär sig.