MoDo Hockey

Bad_Brett:

Du sätter ju fingret på något ganska träffsäkert där. Problemet är inte att praktisk kompetens uppskattas, utan att analytisk och teoretisk kompetens alldeles för ofta behandlas som något diffust eller mindre värt bara för att den inte är lika lätt att förstå vid ett middagsbord.

Jag jobbar också med ganska avancerad parametrisering i stora infrastrukturprojekt, där hela poängen är att bygga upp logik och beroenden så att ett komplext system faktiskt håller ihop när förutsättningarna ändras. Det handlar alltså inte om att “sitta vid en dator”, utan om att förstå vilka parametrar som styr utfallet, hur randvillkor påverkar varandra och hur en förändring på ett ställe slår igenom i resten av systemet utan att allt faller sönder.

Det är just därför jag tycker jämförelsen är så bra. Den som kan byta kamrem har en kompetens som alla direkt ser och förstår. Den som kan strukturera, analysera och styra ett komplext system har en annan sorts kompetens, men i ledande roller är det ofta den senare som egentligen borde väga tyngst. För där handlar det inte bara om handlag eller magkänsla, utan om att kunna se samband, förstå konsekvenser och fatta beslut som fungerar även när verkligheten blir stökig.

Översatt till MoDo är det väl precis det många reagerar på: att klubben ibland känns mer benägen att välja det begripliga och trygga än det mest kvalificerade. Lite för mycket “det här känns som en hockeymänniska” och lite för lite “är det här faktiskt den person som bäst förstår hur man bygger en fungerande verksamhet över tid?”.

Det är väl där frustrationen ligger. Inte i att folk kan byta kamrem, utan i att man fortfarande verkar ha lättare att imponeras av det än av den typ av kompetens som faktiskt krävs för att leda något komplext på riktigt