Sidan uppdateras nu automatiskt med de nya inlägg som skrivs.
Sen vidhåller jag att vi svenskar är världsmästare på att prata om det Svenska Systemet så fort vi möter exempelvis en amerikan. Vi tycker ju, lite till mans, att Sverige egentligen är världens bästa land. Sen kan vi ju klaga som fan på det internt, men när vi jämför med andra länder är det inget snack om vilket land på planeten som är närmast Utopia. Detta drag är en så vedertagen sanning att det ofta står omnämnt i utländska guideböcker.
Jag älskar Sverige, och skulle ha svårt att tänka mig att bo permanent någon annanstans. Däremot tycker jag att det är svincoolt att hänga i LA, eller för den delen Paris. Just därför att det är något helt annorlunda. Jag känner mig inte cool om jag sitter på en uteservering på Söder. Jag kan trivas och må som fisken i vattnet, men inte känner jag mig utkastad i ett filmiskt sceneri. Återigen - på vilket sätt betyder detta att jag som svensk förminskar mig själv och tycker mig vara sämre än andra?
Jag håller verkligen inte med dig här. Sverige bör vara, rent statistiskt sett, ett av de bästa länderna i världen att bo. Ändå är det väldigt många som tycks vara övertygade om att vi svenskar är lite sämre än folk från andra länder. Visst, det snackas om den "svenska kvaliteten" och vi har varit stolta över våra Volvo-bilar... Men sedan tar det stopp.
Ett väldigt tydligt exempel: Åk till Frankrike och försök ta i hand med den fransos. Han kommer stirra på dig som om du vore dum i huvudet. Man tar seden dit man kommer, förmodar jag - Förutom när det gäller Sverige.
För när samme fransman kommer på besök i Sverige, är det praxis för de svenskar som ska ta emot honom att ha en liten genomgång om hur de hälsar i Frankrike. Så när fransosen kommer på besök, är det kindpussar som gäller. Och ingen tycks irritera sig det minsta över det faktum att han inte har begripit det här med handskakningar, nej, tvärtom är vi dunderförtjusta över att få studera hur en äkta fransman beter sig under några dagar.
Det är coolt att bo på kullarna i Los Angeles. Det är coolt att sitta med en dagstidning och en kopp kaffe på ett pittoreskt café i Paris. Det är inte coolt att bo i ett radhus i Sverige. Det är väldigt, väldigt uppenbart. Och visst, nu kan man alltid hävda att det är naturligt att gräset är grönare på andra sidan, men frågan man då ställer sig är hur amerikaner och fransmän kan vara så uppe i sig själva och sin egen kultur. Eller spanjorer. Eller turkar. Eller... tja, vilket folk som helst.
Men sen: varför är det ett dåligt betyg på Sverige att vi svenskar inte klär oss som nationalistiska julgranar?
Det är ju inte så att vi gjorde det som fan förr, men slutade när nassarna började med det på 80-talet. Snarare har vi aldrig gjort det, landskamper och så undantagna.
Vi svenskar är helt enkelt inte särskilt patriotiska. Eller, jo: det är vi, som fan. Men inte på det sättet. Kommer det däremot till att diskutera Sverige och dess fördelar går vi ju alltid helt bananas när vi pratar med folk från andra länder. 'In Sweeeden, we...' osv. Och så pratar vi timmar om vårt socialförsäkringssystem, fria skolgång, allemansrätt, bla bla. Allt medan den andre stackaren knappt får in en syl i propagandafloden.
Hursom. Att vi inte känner oss bekväma i att vardagsmysa i nationalsymboler är knappast något att deppa över. Vi kan nog vara svenska och känna att vi har något gemensamt ändå.
Jag menar inte att man "bajsar på Sverige". Personligen bryr jag mig inte det minsta om vilka färger folk klär sig i. Min poäng var bara att det förefaller väldigt märkligt att det är socialt accepterat att klä sig i amerikanska färger, men inte i Svenska. Jag kan inte låta bli och tycka att det är ett dåligt betyg för landet vi bor i.
I det andra fallet (USA-bikini eller Kanada-hoodie) är det väl uppenbart om att det inte handlar om nationalism. Man tycker väl att det är snyggt och sådär. Jag tror inte man försöker säga 'jag hejar på Kanada!', eller vad man nu kan förväntas vilja säga när man bär kläder med olika nationella symboler på.
Jag har f ö själv såväl Alaska- som kanadagrejer i garderoben, inser jag. Inköpta på olika tripper där, och alla med visst affektionsvärde. Jag tycker dock inte att jag bajsar på Sverige eller det svenska när jag går runt i dom och myser.
"Visst, du hittar inte många i city som springer runt med sverigetröjor en vanlig onsdag. Det anses helt enkelt fånigt. Husvagnscamparaktigt."
Frågan är varför det har blivit så, samtidigt som detta är mode:
elinssvenssonn.blogg.se/images/2011/bk26_153236755.jpg
images.bubbleroom.se/data/used/thumb-600/canada-hood-övrigt-8435.jpg
Personligen tycker jag att det är lite sjukt att det anses "white trash" att bära sitt eget lands färger, samtidigt som dessa produkter säljs för dyra pengar.
"Djurgården som blivit snudd på ett nytt Modo då det gäller att förse NHL med talanger och som satsat på att dammsuga Stockholmshockeyn på lovande spelare."
Öhh, vem /vilka dårå?? Och har de inte alltid dammsugit, inte bara Sthlm? För länge sen med hjälp av GIH.
Näe, han har blitt rätt mossig den mannen.
Sen nationalsången. Jag tycker att det på något sätt är ok att man dragit ner på nationalsångssjungandet p g a överdriven rädsla för beblandning med nationalistiska brunskjortor. Det finns bara ett land som skulle göra något sådant, och det är Sverige. Därför anser jag att det blir en nationalkulturell handling lika stark som att fortsätta sjunga den.
Därmed inte sagt att det inte finns någon logik i att sjunga den på hockeymatcher. Jag kan också gilla tanken av förbrödring, vi är alla enade egentligen, osv...men, likväl: det är fånigt. Det är nationalistiskt på ett sätt som inte passar Sverige - och svenskarna - egentligen. Vi skiter ju till mans rätt hårt i nationaldagen t ex. Hur många springer runt och viftar och goes norwegian av oss?
Vi har våra traditioner och yttringar som kommer mer naturligt. Vår nationaldag är midsommarafton. Den sång vi vill sjunga på skolavslutningen är 'Den blomstertid' (och gärna Idas sommarvisa).
Jag tycker att det vore skönt att slippa nationalsången. Det enda roliga är väl möjligen att sitta ner då den framförs och se hur arga - på fullt allvar! - folk runtomkring blir. 'Inte schtå upp när vi schunger om Svärrje!!1'.
Klart att det är delvis en politisk fråga. Som någon sa hade det väl varit lämpligare att plocka bort power breaks ifall målet var att få till bättre tempo i matcherna.
Som sagt så tror jag att det är svårt att inse hur tabubelagt det faktiskt är att sjunga nationalsången här i Stockholm. Sverige-tröjor är det i princip bara enbart invandrare(!) och nynazister som använder. Däremot går det utmärkt att gå runt med en tröja som det står "USA" eller "Canada" på.
Nationalsången och den svenska flaggan har blivit ikoner för främlingsfientlighet, mycket på grund av att främlingsfientliga grupper har "tagit över" dem. Och ju mindre den sjungs, desto mer tabu kommer det att bli.
Nu menar jag att inte att Djurgården är skraja över att få dåligt rykte, men om vi säger såhär; Det är knappast någon slump att ett storstadslag är först med denna idén. Bland Stockholms-klackarna finns det ett gäng hulliganer som fylleskriker nationalsången och heilar i takt. Givetvis är det positivt för klubbens rykte ifall man kan få bort detta. Likväl tycker jag att det är fel väg att gå.
Jag såg någon match, tror det kan ha varit på försäsongen, där de körde en fyrstämmig tolkning av nationalsången och det var så att jag fick gåshud trots att jag följde matchen på TV. För mig ger det en högtidlig känsla när hela publiken står upp och sjunger tillsammans. Det blir på något sätt lugnet före stormen; Snart kommer det brölas och skrikas på domare. Människor kommer att delas in i grupper och dömas baserat på vilket lag de håller på. Men för en kort stund före matchen, tillhör alla samma grupp. Jag tycker att det är fint och stämningsfullt.
Jag läste Salles inlägg och där håller jag med till fullo. Det stora problemet är att sånginsatsen ofta är för dålig, vilket gör att det aldrig blir någon ordentlig stämning.
Redigerad kommentar
Bad_Brett: Jag tycker också att nationalsången bör lyftas fram ifrån de bruna skuggorna.
Men att efter, eller mitt ibland, häftiga spelar- och matchintron, ljusshower till dunkande musik och applåderande hemmapublik ta en 2minuters paus för att alltför ofta nån halvtaskig sångare skall sjunga nationalsång, till ett känns malplacerat.
Om det sedan är en ruggig hösttisdag inför halvfulla läktare gör bara saken värre.
Jag får dock ståpäls när man gör det i NHL, NFL mm för där är det riktiga sångare och pampiga nationalsånger som gör det till den underhållning som saknas här i Sverige. Och ståpäls har jag fått när tex Pontare drog av den i Swedbank så det är nog mer showen jag saknar än nåt annat.
allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.3922063-vattnet-i-o-vik-maste-kokas
Jag tycker också att det är löjligt att förbjuda folk att sjunga nationalsången på skolavslutningar och dylikt, tycker att alla Svenskar inklusive nysvenskar skall kunna vara stolt över att vara svensk o.s.v. Men, jag ser inte grejen med att bröla nationalsång 55 gånger per vinter i samband med att två svenska lag skall spela ishockey. Själva poängen med nationalsången är väl ändå att det skall kännas speciellt och högtidligt när den väl sjungs och inte urvattnat och trist som nu?
Själv tycker jag att det är väldigt trist att man tar bort nationalsången, huvudsakligen på grund av anledningen till det hela. Det kanske inte är uppenbart norrut, men här i Stockholm anses det rasistiskt att sjunga nationalsången eller vifta med en svensk flagga, förutom möjligtvis på Sveriges nationaldag, men även då är det på gränsen. Många skolor har tagit bort sjungandet av nationalsången helt och hållet.
Enligt min mening kommer detta att förvärra det hela ännu mer. Snart kommer nationalsången bli en visa som huvudsakligen förknippas med nynazister, eftersom de är de enda som kommer sjunga den offentligt (vid sidan av några enstaka landskamper per år).
Alla, oavsett etnicitet och födelseort, skall kunna känna sig stolta över att vara svenska medborgare och då är det märkligt att man i princip försöker avvecka vår egen nationelsång. Visst är det obehagligt med överdriven patriotism, som i USA, men en viss sammanhållning tycker jag att vi ska försöka uppnå.
Sverige skall inte bli någon "Hot pot", där vi stuvar ner all världens kulturer i en kokande gryta. Vi ska inte bli en frizon i Europa där det är okej med kvinnlig omskärelse eller bortgifte. Nej, Sverige skall förbli Sverige, där svenska lagar och traditioner är det som gäller. Givetvis ska vi ha ett öppet sinne och vara villiga att lära av andra kulturer, men när vi blir rädda över att vara stolta över det land vi och våra förfäder har byggt upp tillsammans, då går det för långt.
Så, mer nationalsång, tack. Låt det bli obligatoriskt för ungarna i skolan att sjunga den varje fredageftermiddag, så att alla, oavsett kulturell bakgrund, blir indoktrinerade till att känna sig som svenska medborgare.
Tycker man att den Foppa som spelade de två sista säsongerna i Modo var världens bäste spelare då så var det en grov överskattning, men om man hade räknat honom som K Fopp, så är det underskattning. Allting handlar alltså om hur mycket en spelare anses betyda.
Om man börjar jämföra honom med Peter under hans glansdagar kan jag hålla med om att det luktar överskattning, men som hockeyarbetare med hög arbetsmoral är han väl på nivå?
I boxplay finns det bättre spelare som är bättre på att täcka ytor, styra uppspel och liknande, men K Fopp är kanske seriens bästa på att täcka skott.
Dock verkar han vara en väldigt bra kille och han ger alltid järnet utan att gnälla, vilket jag uppskattar väldigt mycket.
Kfop är grymt underskattad i mina ögon, man måste ha sådana spelartyper i ett lag för att bli framgångsrika. Spelare som tar sina få minuter utan gnäll och dessutom gör det han blir tillsagd att göra.
Däremot är han ju ganska långt borta från att vinna något teknikpris i truppen :)
"Jörgen Lindgren, Hockeyligans nyblivne vd, berättar att det finns en överenskommelse att hymnen ska spelas.
– Jag har inte pratat med någon i Djurgården så jag har svårt att säga vad de sagt och inte sagt. Vad jag kan konstatera är att det finns någon form av överenskommelse sedan tidigare att nationalsången ska spelas i samband med elitseriematcherna, säger Lindgren.
– Det är vad jag vet, sen vet jag inte vad den är, men det finns någon form av överenskommelse. Den här frågan har ju varit uppe varje säsong tror jag."
Skulle faktiskt varit intressant att se vad som hade hänt om det varit en "lantisklubb" som tex MoDo el TIK som gjort detta istället för Stockholmsklubben DIF.
Ramaskri, böter och flera matchers avstängning av Anton Hedman tror jag.
Redigerad kommentar
Kfop gör iofs alltid sitt jobb, men han har inga egenskaper som motståndarna blir rädda för , kanake förutom hans tekningar som faktiskt håller hög klass.
En nyttig men fruktansvärt överskattad spelare enligt mig
Trist att Wennerholm blivit så passé. Han var ju faktiskt riktigt bra för tiotalet år sedan, men nu har han ramlat ned till de andra tomtarnas nivå...
Efter två omgångar av elitserien så fastslår han att Viktor Fasths räddningsprocent redan är uppe i enorma 97,37.
Tänk vad hög procenten skall vara efter 50 omg. Kanske tom. över 100%?
- Chansen finns.
Mats Wennerholm
Som Salle sa så är platserna på övre etage riktigt bra, plats nära mittlinjen så långt ner som möjligt där ger närmast en magisk överblick.
Enda roliga kring kfop är att han är fasligt lik en av de medverkande i filmen ridskolan ;)
"Det kanske inte är så hemskt roligt att vara MoDoit just nu.
Men ha i åtanke att det kunde vara värre.
Man kunde vara Timråit..."
Minns var ni läste det först!
www.facebook.com/photo.php?fbid=221456177911685&set=a.221456064578363.55969.125858087471495&type=1&theater

Dags igen att visa vem som är bäst på NHL på Hockeysnack. Intresserade skickar en bubbla eller ett meddelande till mig.
Du ser antagligen mycket bättre ifrån (övre) etage 4 och biljetterna är lite billigare dessutom.
Samtidigt är det väl vida känt att Rögle har tränat larvigt hårt denna sommar. Inte för att jag inte tror att Modo har tränat dåligt...
Tror vi har en del av svaret på varför vi knappt hade några skador ifjol, här. Spelar och tränar man på 100% varje dag då får man skador. Hoppas samtliga våra tränare har ökat doserna och intensiteten iår.
"Han har varit duktig de gånger som han fått chansen i A-laget och har visat en bra arbetsmoral, stark skridskoåkning och ett ganska fysiskt spel för att vara en Almtunaspelare. Han är ingen powerforward, men är absolut inte rädd för att varken ta eller ge i det fysiska spelet. Offensivt har han inte riktigt fått till det i Hockeyallsvenskan, men har varit en av nyckelspelarna i J20 tillsammans med Oscar Milton."
Redigerad kommentar
Jag har helt enkelt inte upplevt samma saker som du. Visst, när någon ska säga någonting positivt om Svergie så drar man upp saker som bra sjukvård osv., men generellt sett känns det mest eftersträvansvärda man kan göra, åtminstone bland yngre människor, är att lämna landet för att jobba/studera i USA eller Australien.
Vi ska ju komma ihåg att det är ju inte direkt så att dessa människor känner till Sverige utan och innan och därför törstar efter nya upplevelser. De flesta ungdomar idag har väldigt dålig koll på såväl svensk historia som svensk geografi. Hur många har sett midnattssolen? Hur många har vandrat i fjällen? Hur många har sett en älg i det fria? Jag har hört personer berätta hur de åkte flera varv runt jorden, innan de insåg att de faktiskt hade sett väldigt lite av sitt eget land.
Det är som natt och dag jämfört med USA, där varenda kotte kan rada upp landets presidenter i kronologisk ordning, men i regel har väldigt dålig koll på andra kulturer.
Och handen på hjärtat: Hur ofta har man inte hört människor utbrista något i stil med "Fan vad skönt det vore att sticka ifrån det här landet och slippa det här vinterslasket som pågår halva året". Man fokuserar på det negativa, istället för att prata om vilka underbara skidturer vi kan ta på vintern.
Dessutom är det i princip en regel att allting som slår igenom i USA kommer till Sverige 2-3 år senare. Det är uppenbart att väldigt många ser upp till detta land, trots att det egentligen är moraliskt förkastligt. Det är tydligt att vi känner att vi inte duger som vi är.