Aftonbladet och de andra tidningarna om matcherna igårkväll och en sak slås man av, och det är när AB ska skriva om Modo så är det stora rubriker om Modo kommer till slutspel eller inte. Att KRISlaget förlorade igen, medans man läser om Timrå så slår dom en bottenkollega med nöd och näppe. Är inte Modo en bottenkollega då? Man beskriver Modo som om de vore gudar i Svens hockey bara för att firma Näslund & Forsberg spelar gratis och att de inte vunnit en kamp sedan 21:an försvann.
Om hockey skriver man lite. Vad är det som gör att fokuserar mer på Modo:s s.k. hockeylag än att skriva om det som det handlar om, nämligen hockey.
Timrå och de andra lagen i botten får knappt en rubrik en lite textbit om matchen. Man skapar ju inte en hausse direkt nu när man går in i den sista tredjedelen av serien och det blir viktigare hur varje match slutar.
tidningarnas genomslagskraft ska användas till att skapa ett drag kring kvarande matcher och om hur F.d hockespelare i Modo mår.
liston: Anledningen till att det skrivs så mycket om Modo är väl att även utan vår bäste hockeyspelare genom tiderna,så har Modo på pappret ett lag som borde ligga betydligt högre upp i tabellen.Mitt kära Timrå har väl om sanningen ska fram inte ett slutspelslag på pappret.
liston: Själv njuter jag av skriverierna kring Modo. Såväl laget, ledningen och fansen är fortfarande mest paniska över att slutspel blir alltmer avlägset. Samtidigt som alla med normal begåvning ser att kvalserien är en betydligt fetare faktor i sammanhanget. Precis som det är för Timrå. Att ha den här fokuseringen uppåt som Modo har är livsfarligt. Det är ju just bristande självinsikt som gjort att dom hamnat där dom är in the first place.
Foppa är Modos blyväst. Fantastisk när han spelar, men totalt opålitlig. När han och Näslund skrev på slappnade hela föreningen av, och Trollsås gick runt i arenan och mös och fnittrade om Sm-guld. Sen går det som det alltid går med Foppa. Skador, försäkranden om snar återkomst, bakslag, nya försäkranden, bakslag...osv. Allt medan ledningen står halvt handlingsförlamad och avvaktande.
Ur medias synvinkel förstår jag till fullo hur Modos debacle hanteras. Det är alltid intressant när elefanter faller. Och Modo med Foppa är en sådan. Tyvärr för deras del är Modo utan Foppa blott en gammal, trött mus. Men det tror dom inte själva. Dom tror att snart, snart vänder det. Får vi tebaks Foppa bär det av uppåt igen. Sen snor vi sista slutspelsplatsen och så får Foppa/Näslund det guldet dom längtat efter. I väntan på Foppa får vi försöka ta så många poäng det går. Många matcher kvar. Lite mer flyt bara, så vänder det.
Nä, Timrå är inte bättre. Eller, jo: så länge inte Foppa spelar vågar jag påstå att Timrå är ett bättre lag. Vilket utslaget över en hel säsong torde innebära att vi kommer att återfinnas på en bättre placering i tabellen också. Men vi vet i a f vad vi har. It aint much, men det är på riktigt. Foppa är inte på riktigt. Han är en hägring, en våt dröm. Ett oinfriat löfte. Och så länge Modo fortsätter att lägga sitt öde i denna mans händer kommer media att fortsätta bevaka och vinkla. Som sig bör.
· 
Att KRISlaget förlorade igen, medans man läser om Timrå så slår dom en bottenkollega med nöd och näppe.
Är inte Modo en bottenkollega då?
Man beskriver Modo som om de vore gudar i Svens hockey bara för att firma Näslund & Forsberg spelar gratis och att de inte vunnit en kamp sedan 21:an försvann.
Om hockey skriver man lite.
Vad är det som gör att fokuserar mer på Modo:s s.k. hockeylag än att skriva om det som det handlar om, nämligen hockey.
Timrå och de andra lagen i botten får knappt en rubrik en lite textbit om matchen.
Man skapar ju inte en hausse direkt nu när man går in i den sista tredjedelen av serien och det blir viktigare hur varje match slutar.
tidningarnas genomslagskraft ska användas till att skapa ett drag kring kvarande matcher och om hur F.d hockespelare i Modo mår.