Jag blir irriterad och uppgiven när två tredjedelar av våra finnar underpresterar å det grövsta. Pikkarainen är så jävla frustrerad, okoncentrerad och allmänt jävla skitdålig. Han är ju inte ens speciellt mycket powerforward, som han nu ska vara. Pärssinen är inte ens i närheten av att vara tvåa på nån puck nånstans på banan än mindre får han med sig några puckar. Han känns bara gammal, trött och uppgiven. Ifjol var han i alla fall liiite rivig innan han gick sönder. I år är han ingenting.
Det defensiva backspelet har ältats i förbannelse här. Vi vet alla att vi inte ställer upp, än så länge, med en enda back av godkänt ES-mått. Det har vi klargjort med all önskvärd tydlighet. Men det som förbryllar mig mest är att det, vad det verkar, inte finns en enda back som skjuter slagskott hårdare än vad jag gör. Helt allvarligt alltså. Det blir pinsamt ofarligt varje gång det ska avlossas ett skott från blå.
Idag gillade jag Hallins inställning. Fribergs inhopp och Jontes tredje period. Precis som Olle var inne på tidigare åkte Vampola, och Murley, mest runt och var frustrerade och griniga.
Det värsta med det hela var att jag kom på mig själv, när jag satt på matchen, med att hoppas att Timrå skulle göra ett mål. Hoppades att Timrå skulle göra ett mål HEMMA mot BRYNÄS?! Man har sänkt förhoppningarna avsevärt när man inte ens hoppas på en vinst, man bara nöjer sig med att slippa bli nollad på hemmaplan...
Nej, nu skulle jag vilja se Perras, eller Timrå IK's, master plan för att komma på rätt köl igen.
Hur kan vi ha en sådan otur gång efter gång? Hade vi haft normal utdelning ikväll och en hyfsat neutral domare ikväll så skulle vi vunnit matchen lätt. Det är tråkigt att vi inte får någon utdelning när laget spelar sådan drömhockey. Suck...
· 
Har du haft stånd Nångång?