Kickan: Taktiken från en ruggigt primitiv men målinriktad kille blir alltså att inte försöka stöta på någon, för det utesluter alla andra, eller i alla fall slösar energi på möjliga felfokuseringar, eftersom kvinnan redan bestämt sig. Endera kommer hon, eller så kommer någon annan.
Kickan: Jag lovar att inte vrida kniven i ryggen på dig. Jag lovar! Det skall bli intressant att se hur Modo skall lyckas betvinga Luleå den här gången. David lyckades ju få in en fullträff på Goliat en gång i tiden så varför inte. Modo har en liten chans för pucken är rund och isen är hal.
pajo: Bry dig inte om Frisco. Han förstår inte konsekvenserna. Anta att en domare dömer en felaktig straff två matcher i rad mot allar gullgris - hemmalaget - och hur påverkad den domaren skulle bli av bästa kompisarna hemma efter det. Självklart skulle det kunna innebära att han därefter troligen inte kommer att döma opartiskt. Dessutom så är det ju troligt att hemmadomaren faktiskt har sympatier för hemmalaget, precis som du och jag har det. Jag tycker att domare skall anses vara vanliga människor av kött, blod och känslor för de man tycker om.
Poffa: Om du inte kan lägga in anekdoter eller ironi, satir eller något annat ämnesrelaterat så kommer jag att ta bort din politiska propaganda i framtiden.
Paddan: Speciellt båsdörrar i Scandinavium. Jag hade förväntat mig så mycket av dem, men så går en av dem sönder redan innan nedsläpp. Värdelöst. Vad har de båstdörrarna gjort för svensk hockey över huvud taget? Det här skulle naturligtvis aldrig ha hänt i kempis, där båsdörrar ofta står under bångliknande tryck, utan att för den skull ens antyda att de skall gå sönder.
Lumber Jack: Bröderna Sedin (Singularis) blir som mest överskattade när de är som bäst. För då förstår Djoos minst vad som händer. Just nu är de inga magiker direkt och då överkattar jag dem inte så mycket.
Jag måste ha missat vad det var för stort som Niklas Andersson gjort i svensk landslagsishockey.
Artikeln påminner lite om debatten och ömröstningarna om vilken spelare som är mest överskattad i elitserien. Artkelförfattaren måste plötsligt ha upptäckt sina egna upphaussade känslor och att hans egna förhoppningar om matchen och Foppa plötsligt inte besannades.
- Attans! just som han hade köpt en biljett för en gångs skull, för att följa svensk hockey för första gång på tio år.
Jag förstår hans besvikelse. En biljett kostar ju faktiskt lika mycket som ett paket blöjor.
Skit! Jaja. Det var friskt och rätt vågat i alla fall. Sedinarna känns fortfarande inte tillräckligt rejäla. Man får vara nöjd med en poäng trots allt.
En frapperande sak är hur illa man träffar pucken när man försöker avsluta. Det spelar ingen roll vem det är nästan. Foppa har heller ingen precision ikväll. Synd att det ska behöva bli så här jobbigt, har svårt att tro på en vändning.
För det första så vill jag understryka att mina inlägg inte är personliga mot dig och kritik mot ditt sätt att se det, utan det är mina allmänna funderingar. Försöker tala så generellt jag kan.
Vidare: Jag är övertygad om att en tränare skulle bli våldsamt sur på sin spelare om han tillät en motstådnare snirkla sig runt i maka takt för att göra mål i stort sett ostört. Självklart är orderna att göra det som krävs för att stoppa honom. Då menar jag inte något som renderar fängelse i en civil domstol efteråt. Jag menar att spelaren skall använda klubban eller händerna för att haka eller hålla fast. Förr gick det att göra det utan att åka ut, till en viss gräns. Med nolltolerans går det inte att göra så.
Tufft spel och hårda närkamper vill vi alla ha. men ändå, jag vill veta exakt vad man menar med det, från tränarnas sida. Att hakningar och crosscheckingar hör till spelet? Hur skall man definierar det i regelboken i sådana fall och hur definieras det i regelboken idag?
Står det någonstans i regelboken eller i någon regeltokningspolicy att hakningar och crosscheckingar hör till spelet i annan benämning än att det renderar utvisning. Eller är det bara ett tyckande som vi har?
Min grundtanke är om det är spelförstörande saker som skall tillåtas till en viss gräns för att det skall bli tufft och hårt, eller om man skall fokusera mera på tillåtet schysst spel, där tacklingar och närhet till motståndaren är det viktiga.
Förstår jag debatten rätt så tvingas man inse från alla håll att spelförstörande moment skall tillåtas igen, därav slopandet av nolltolerans -av spelförstörande moment.
Problemet är änså om man skall tillåta spelförstörande moment eller om man skall tillåta ibland, eller om man skall gå tillbaks till fullständig nivåreglering, som tidigare.
Hyckla eller inte alltså.
tacklingar som ingrediens för att stoppa motståndare (Läs inte anfall) har inte ökat nämnvärt sedan den nya nolltoleransnivån kom i bruk, vilket är märkligt.
Tränarnas villkor till spelarna är: Spelaren skal stoppas till varje pris. Naturligtvis blir det utvisningar då. Är det tränarna/spelarna som gör att det blir fler utvisningar, eller är det domarna i det läget?
Hockey skall vara tufft och fullt med närkamper och hårt spel. är det klubbor i ansiket, tacklingar i rygg, hakningar och crosscheckingar vi menar då, eller är det något annat?
Om det är något annat vad är det? Fortfarande är det dessa saker, som i många fall tenderar att bli hyckleri som man måste ta ställning till. Det är väl därför tränarna i många fall säger att ambitionen att klubbor skall vara i isen och att spelförstörande moment skall bekämpas, men att de samtidigt när de säger det vrider sig i vånda.
Motsatsen är de som säger att nu får det vara nog, som Mårts, men som samtidigt inte vågar säga att de vill ha spelförstörande moment kvar. Även det hyckleri.
westerlind: Efter noggrann analys av din text, så måste jag säga att det finns mycket att slå ner på. För det första så är kontexten i kontentan fullständigt totalt obegriplig. Sen var det inge mer.
Det verkar vara några faktorer som tillsammans spelar oss alla spratt.
Interference: Domarna verkar nästan ha skaffat en nolltolerans på området. Screena får man öra, viket lämnar frågan över till domartolkningar. Här tycker jag man måste släppa lite på nolltoleransen, annnars följer man inte reglerna.
Hakningar: Gisslet nummer ett, innan man började hårddra reglerna. Självklart skall Sedinarbröder slippa ha Brynäsryggsäckar varje match man skall ta SM-guld. Men nu visar det sig att Sedinarna åker ut på interferencehakningar i parti och minut. Stort dilemma. Hur ska reglerna anpassas så att alla kan njuta av tvillingarna igen?
I huvudsak skall man inte tillåta hakningar.
Rapp och annat ohyggligt redskapsvåld mot motspelarna: Ett otyg som måste beivras. Det måste få bli tillåtet att mula en motspelare med hanskarna igen, utan att åka på livstid i elektriska stolen. Det hela är närmast patetiskt.
Tacklingar: Varför ökar inte tacklingsprocenten, nu när det inte finns några andra medel att stoppa motståndarna? Jag tror inte på tesen att domarna visar ut spelare för rena tacklingar, därför utesluter jag den förklaringen.
Attitydsförändring är en långsam process och rinkarna är för stora. Det är för lätt att smita undan tacklingar helt enkelt. Det bästa vore om den som skall tacklas stannade upp och tog fajten, men just mot honom fungerar ju inte det, för då åker man själv på rumpan med förvånat ansiktsuttruck i ansiktet. Foppa kör ju tackingar när han har pucken oftare än när han vill erövra den.
westerlind: Ja, fy fan, va han ä bra! Fy fan va han ä bra! För han har slagit ut tänderna, för han har slagit ut tänderna, för han har slagit ut tändernaaaaaa! Fy fan va han ä bra!