7787 inlägg · 45510 besökare
Kan någon förklara VARFÖR den allmänna uppfattningen är att vi inte skulle ha en suck att åter ta steget upp i ES inom de närmsta 10-20 åren? Det är inte 80-tal längre.
Varför ska det hela tiden bölas så jävla mycket? Varför har Timråsupportrarna så oerhört lite stolthet i kroppen annat än när det ska munhuggas med Modoiter?
Om det nu kommer ta 10-20 år, hur kan en förening som Rögle åka ur för att sedan gå upp igen två säsonger senare?
Det är just detta som stör mig allra mest med att vara Timråsupporter. Denna konstanta passivitet, att sitta och bara titta på samtidigt som föreningen förfaller. Det är ett jävla gnäll på ledningen på INTERNET, men inga krafttag tas. Årsmötet är lika glesbefolkat som vanligt. "Jaha, det var ju kul att få tillhöra Elitserien ett tag. Men nu är det över. Då får det vara så."
Vart är glöden? Det är inte direkt så att vi är en förening utan anor och kultur. Vi har ett försprång gentemot andra, färskare, klubbar. Vi har tillhört Elitserien i 13 år. Det har hunnit byggas upp ännu en generation med Timråsupportrar som garanterat är större än den som fanns innan vi gick upp. I Sundsvall så är Timrå IK det självklara laget att hålla på bland kidsen. Så var det inte under 90-talet.
Åren med Lill-Kenta var roliga, men jag vettefan om dom inte förstört ännu mer. Detta tjat om ödmjukhet har förstört hela föreningen känns det som och då syftar jag mest på supporterskaran. Det skadar inte att våga vara uppkäftiga. Det är just detta som gör att jag aldrig någonsin trott att vi skulle kunnat vinna SM-guld, trots stolpträffar och tappade skenor i SM-slutspel. Vi viker ner oss. Tappar vi inte skenor så hittar vi andra vägar att förlora. "Timrå IK är det svenskaste vi har" brukar jag tänka ibland.
Det är nog ungefär här som jag känner att degraderingen kommer göra nytta. Om man löser ekonomin (med eller utan vår hjälp) så har vi en god möjlighet att få tampas i toppen av Hockeyallsvenskan och bygga upp ett självförtroende igen. Då kan vi våga börja ställa krav igen. Jag vill aldrig mer förknippa Timrå IK med snällhet och artighet. Jag vill aldrig mer se klacken stå och applådera laget efter en förlust där man vikit ner sig. Om vi aldrig tillåter oss att visa äkta känslor så tror spelarna att vi inte bryr oss. Dom, legoknektarna som gör 1-2 säsonger här, blir mer besvikna efter en förlust än vad vi supportrar blir.
Vi, vi sitter och grinar över att inte spelarna tackar klacken efter en mycket oroande förlust borta mot Västerås. Hur i helvete kan man som klackmedlem känna besvikelse över en sådan sak? Det är ju DU som supporter som ska älska den här föreningen allra mest. Du ska vilja spotta på laget efter en sådan förlust, istället så vill du se ett gäng gamnackar pliktskyldigt stå och klappa med klubban i isen för då är du nöjd. Jag hatar att det blivit såhär.
Jag tror som så att OM det finns någon som helst stake i den här Supporterskaran så kommer den visa sig nu. Vi har i åratal agerat självömkande och har som jag ser det inte gjort det minsta för att hjälpa föreningen, bortsett de värvarkampanjer som genomförts från klubbhåll.
Timrå IK har en stor Supporterskara som innefattar människor av ett brett spektra av kompetens. Vad är det som behövs för att vi ska samlas kring någonting? Är det så enkelt som att det bara fattas någon som kan fungera som ledare? Så fort det serveras ett sätt att hjälpa klubben så nappar ju folk per omgående.
Jag har varit med i den här svängen nu sedan omkring 2000/2001, under den tiden så har man stött på massor av människor tillika medsupportrar som sitter på massa kunskap inom vitt skilda områden. Det finns folk som kan göra musik, redigera film, revision, göra fullständiga arenaskisser, köra lastbil, måla, skriva m.m. Kreativitet finns. Kunskap finns. Det finns Supportrar till klubben som har ekonomiska tillgångar av modell större.
Vi måste på något sätt hitta ett sätt att organisera upp dessa krafter, att sitta här på ett internetforum kommer vi tyvärr inte så långt med i ett större perspektiv. Jag har tidigare känt att det är Supporterklubben som behövs styras upp, men jag vet inte. Kanske är det så att man ska fortsätta låta SK bara syssla med frågor som bara rör Supporterrelaterade frågor så som resor och läktarkulturen. Att låta det stanna där. Som sagt, jag vet inte.
Man kommer behöva strama upp organisationen hos Timrå IK ännu mer nu och det är där Supportrarna kommer in i bilden. Som sagt så behövs det bara en tydlig grej att stödja så gör folk det, i regel. Nu vet jag inte hur många medlemmar Timrå IK har, men låt säga att det är 1000. Skulle man då sätta upp som mål att få in 3000 tills kommande säsong så tror jag att man skulle nå det väldigt enkelt om man bara kunde kommunicera på rätt sätt.
Det man verkligen skulle kunna göra är att sätta upp ett tydligt mål kring säsongskortsförsäljningen. Så fort det finns en barometer att gå efter så blir folk taggade, som med värvarkampanjerna. Där måste det kunna gå att göra något, som dessutom också kan tilltala exilsupportrar som mig själv. Är man exilsupporter så serveras man inte många andra alternativ än att köpa souvenirer på postorder. Det kanske går att styra upp ett exilsupporterssäsongskort? Jag vet inte hur en sådan idé ska utformas riktigt, men klart är att exilsupportrarna är en i stort sett helt outnyttjad resurs. Kanske ett symboliskt säsongskort?
Nu vet jag inte hur många säsongskort som såldes inför denna säsong, men känslan är väl att den siffran låg kring 3500 eftersom publiksiffran oftast landat omkring 4000. Tänk om man kunde nå 4000 sålda säsongskort inför kommande säsong?
Jag har svävat iväg nu, men dit jag vill komma är att det måste organiseras upp något som kan vara ett substitut till SK och som kan bistå föreningen Timrå IK med hjälp. Som kan hjälpa till att bistå Timrå IK med hjälp på de områden där man kommer behöva skära ner eller där personalen inte räcker till. Kanske är det en arbetsgrupp inom SK eller så är det något fristående. Huvudsaken är att det börjas ta initiativ.
Så som det fungerade förr innan man började ta Timrå IK för givet.
3-2 Örebro i detta nu. Det kommer bli väldigt jämnt detta.
Det lugn jag känt inför detta under de senaste veckorna förbyttes DIREKT efter uppvaknandet i morse och just nu kan jag inte förstå hur jag varit lugn någonsin tidigare i hela mitt liv. Glömt bort känslan av att vara lugn. Och att dessutom behöva se detta på någon saggig stream.
Orkar inte.
Hälge: Man märker verkligen hur klubben har skärpt upp sitt tänk kring vilka signaler man vill sända ut. Det här är ju ett klockrent besked såhär dagen innan en KS-premiär. Mycket bra. Det har säkert varit klart sedan ett tag.
Jag hoppas att man så fort klubben börjar komma på fötter anställer personal som har ännu bredare kunskaper inom sådant som PR. Det skulle nog kunna göra mycket i en förening som Timrå IK där sådant varit eftersatt i alla tiders evighet.
För övrigt så förtjänar Hallin mer respekt än vad man någonsin kommer kunna ge honom.
Dream Team: Jag kommer ibland på mig själv med att drömma om en riktig ökenvandring igen. Åka ur ES och sedan bara rasa genom systemet. Till slut så är vi inte ens topp fem i distriktet. Har en känsla av att det skulle bygga min karaktär då jag inte var med på Lejonströmtiden. Inte för att det är speciellt kul att följa Timrå IK nuförtiden heller, men självspäkaren i mig vill plågas något alldeles oerhört.
Nälden borta. A-laget får åka kollektivt till matchen. Bussbyte i Ånge.
timrasuppi08: Nu tycker jag nog att vi ska kamma till oss.
Surt det som skedde, lika surt att man var usla i egen zon i momentet efter att Molinder ramlade. Surast att vi mäktar med att göra noll mål.
Sådär, gott folk. Då har jag köpt två ståplatsbiljetter till morgondagen, trots att jag inte har en sportkepa till chans att gå på matchen i egen hög person.
Ska vi säga som så att vi som är distanssupportrar eller de som helt enkelt inte kan gå imorgon och som inte har säsongskort köper på oss ett gäng biljetter? Kan jag som student bidra så kan alla andra göra det också.
Jag köpte två ungdomsbiljetter nu vars totalkostnad blir samma kostnad som för en ordinarie ståplatsbiljett. Allt för att jobba upp publiksiffran. Gör så ni också, köp ungdom- eller pensionärsbiljett i valfritt antal så stödjer vi föreningen sen får de som är på plats se till att stödja laget.
Är det förresten någon ungdom som är sugen på att gå imorgon men inte har råd så är det bara att skicka ett mess så kan denne få mina biljetter. Tror man får vara max 19 år eller något.
Matt Murley, må din säd spridas över hela Sundsvall.
Tänk om vi skulle hålla detta. Det vore roligt.
SuperMupster: Den här bilden förstår jag ingenting av. Av tröjorna att döma så verkar det handla om försäsong men hjälmarna har jag inget som helst minne av.
Omgivningen i övrigt dock, fan vad härligt det var. Tre graders lutning på läktarna som var fullkomligt omöjliga att göra tifoarrangemang på, men man blir ju nostalgisk.
söder över: Som jag skrivit förut så tycker jag nog egentligen att myten Sonnenberg är större än spelaren Sonnenberg var. Vi gillar sympatiska spelare, helt enkelt. Det är ju den enskilt största anledningen till att vi gillade honom så mycket och Corso precis lika lite. Utan Corso så hade inte Sonnenberg nått de där siffrorna den där säsongen. Men det är något med den där ödmjukheten som vi blir alldeles galna i och som i sin tur gör att folk sitter och tjatar om en spelare såhär tre säsonger i efterhand. Han var en skön jävel och producerade dessutom, mycket bra. Jag stör mig bara en aning på hypen.
Sonnenberg var bra men Murley har små spetsegenskaper som ska respekteras. Som att han klev fram i våras under de viktigaste veckor den här föreningen genomgått, någonsin. Det stod så fruktansvärt mycket på spel, och då kliver han fram och är som bäst. För mig väger det oerhört tungt.
Det är som sagt synd bara att man inte lyfte in honom tidigare den här säsongen, men då ska man komma ihåg att jag själv satt och pissade på honom senast i december. Så lite förståelse får man ju ha. Oavsett vad: löser han detta i år igen och gör en fantastisk kvalserie så hoppas jag att vi kan sluta prata Sonnenberg i det här forumet.
Berglund: Tänk då att vi (vad jag minns det som) la 55% av hela omsättningen enbart på spelartruppen någon säsong där i slutet av 00-talet.
Jag är som sagt inte helt hundra på de siffrorna men de var någonstans där i närheten. Omsättningen låg väl då på omkring 100 miljoner så om spelartruppen kostar 27 millar nu så har det skett en halvering på, låt säga, fem år.
Redigerad kommentar
Redigerad kommentar
Redigerad kommentar
"Stabilt spel och seger mot Linköping"
Den meningen har man läst några gånger nu.
Timrå Isstadion: Jo, det är klart man ska göra det egentligen, det krävs inte mycket. Det jag syftar mest på är den energi som man la på det hela, vilken jag tyckte kändes missriktad.
Men så är jag en sån som vrider mig i plågor efter matcher som den, framförallt om man är på plats. Att laget ska tacka klacken är det absolut sista jag bryr mig om.