JonteD: Ja, jag har verkligen sett det själv. PTSD, som är jävla fan. Inte jag, men väldigt närstående. När man ser vad hat är och vad det inte är så vet man. Såklart kan ordet användas ändå, om det innebär att alla vet att man egentligen inte menar det..
Grannbyn är grannbyn. Bröder kämpar hårdast och hatar mest att förlora motbröder.
Skall man hata sin broder bara för att man hatar att förlora mot honom?
Det du inte förstår är att det är just det här som gör hatet. Inte själva hatet att den andre gör ont mot en. Som när ett land attackerar ett annat fredligt land t.ex. Hat är ett relativt begrepp. Men det är så giftigt att om man säger till den man håller kär att man hatar den, så skadar den och relationen.
Enligt mig så säger inte poängen han har hela sanningen, även om man jämför grundserien. Är det realistiskt att Kelleher inte gör samma fundamentala fel som han gjort hittills under grundspelet, bara för att det är slutspel?
Om det är sant så är det å ens sidan bra, men å andra sidan en stor karaktärsbrist.
Såklart så vill jag att han skall spela så framgångsrikt som han gjort nu. Men?
Oavsett ett bra värv av Hinken. Fitz verkar haka på. Björselius går från klarhet till klarhet. Olofsson spelar bättre än under hela säsongen. Sebbe är otrolig. OP gör verkligen sitt jobb.
Berg oavsett om det var Hollywood eller en reflex går in i kaklet.
Ser klara förbättringar på många spelare.
Det är verkligen inte ett självspelande piano, men det börjar klinka lite själv.
Timrå är ingen rival så länge vi inte spelar i samma serie. Timrå är säkert ett bra alternativ för honom. Nära hem och en bra möjlighet att spela i en högra serie med betydligt högre lön.
En dag får vi tillbaks han kanske. Om han nu inte är "död" för MoDo och dess supportrar.
Men innan dess. Har han inte bevisat att han vill spela för MoDo?
Jag gillar den unge tränaren Johan Andersson AIK har. Ödmjuk, bra förlorare, bra vinnare. Såklart saknar han erfarenhet och han ser blyg ut så han blir nog talför senare. Fin person.
Där håller jag med dig. Vi hade farliga chanser från dem på vår sida idag.
I övrigt så spelade vi mestadel så vi skall spela idag. Disciplinerat. Tar vara på chanserna. En viss svårighet med den balansen, men det är så i alla matcher för alla lag.
Byte kanal, det kom för lite information härifrån gruppen.
Det ser ju bra ut. Vi har tydligen gjort ett mål. Ingen säger något men kanske någon har något att äga om någon annan som sagt något om något tidigare som är mer värt att ta upp. Kör.
Jaha. Då börjar snart matchen Sverige -Ukraina. Vad göra. Är det någon mening att följa ett redan utslaget MoDo, eller följa den livsviktga landskampen. ;)
Att vi spelar bortaspel betyder ju inte att vi skall ge dem hela handen. Det är mer att vi är mer djupa bakåt. Backar lite mer och sen kontrar när de tappar pucken och är för högt upp.
Nu har vi hamnat i vår egen fälla där vi inte är tillräckligt aggressiva på rätt ställen så vi kan utnyttja deras tryck emot oss. I stället tar alla försvarssida och vi blir harmlösa framåt, vilket bara erbjuder en chans till för dem att anfalla.
Så små detaljer av mental inställning.
Livrädd för början av nästa period. För jag vet inte hur bra vi klarar av att tänka rätt. Vi har visat för många gånger den här säsongen att vi inte klarar av det.
Vi koncentrerar oss med och mer att försvara det vi har och mindre på att tänka på vi skall försvara oss för att anfalla. Så vi tappar momentum helt klart. En utvisning emot är den självklara följden och då börjar det bli jobbigt.
Vi blir lite passiva så det är sant. Men det är inte kaos.
Men annars tänker jag som du. Dags att växla upp lite. Ett par extra skär från varje spelare i ställer för ett par för lite. Det är fyra skärs skillnad bara det.
Vi spelar bortaplansspel och nu när vi brutit igenom AIKs anfallsspel så är det här ett bra koncept.
De kommer att tvingas att öka trycket framåt vilket ger oss mer framåt. Vi skall inte försöka trycka på mer än nödvändigt. I stället utnyttja deras misstag.
Vad gäller spelarna så handlar det om automatisering. Dvs. att få hjärnan att göra det man vill även om det tar emot.
Spelarna har blivit bortskämta under hela säsongen. I stället för att koncentrera sig på att göra allt det man lärt sig från barnsben så har man koncentrerat hjärnan på att förstå uppspelsvarianter och inspelsvarienter och allt möjligt som verkar ha varit i nivå på Einsteinhöjd. Det har ju varit omöjligt.
Att sätta fokus på den egna istnällningen att göra allt vad man kan har varit andraprioritet både från tränare och framförallt från spelarna själva.
Nu kommer slutspelet som en tårta i ansiktet. Visserligen har vi förbättringar, men omställningen till allvar visar sig nu. Odisciplinen beror inte på dålig inställning. Det beror på överkompensation i form av ökad adrenalinpåslag, jävlar anamma och en dålig automatisering att göra sitt jobb.
Vi kommer fortfarande en meter efter i situationer och med den ökade aggressiviteten så kommer en klubba ut till tripping, för otajmade tacklingar onödiga fasthållningar osv.
Vi har inte tagit tiden till vara att automatisera oss för verkligheten.
Och jag tror att han kommer att tuffa till sig. Men han kommer från en perfekt grund. Från ärlighet kommer sanningen.