För sex år sen pratade jag och mina vänner om att våra tider som lindans www.youtube.com/watch?v=AKmDJMfWwOw&feature=youtube_gdata_player arlag troligtvis, ja definitivt, var helt över. Tankar på att åka ur inom en överskådlig framtid fanns inte ens. Grunden vi stod på kändes otroligt stabil och kanske, kanske skulle vi nu också få vår flådiga arena i stan - med allt vad det skulle innebära i positiv riktning. Det kändes som att ett spadtag var väldigt, väldigt nära att tas.
Vi hade visserligen förlorat otroligt bittert i en sjunde och avgörande kvart mot Modo, i den kanske bästa slutspelsserien någonsin, men realistiska funderingar om en närstående final och ett SM-guld glödde. Vi fick omgående vår revansch på våra länsgrannar säsongen därpå och nu var det nära. Det som sen följde i semin och 3-1 i matcher mot HV talade för sig självt... Sen då?
Mörker, mörker och åter mörker - totalt jävla mörker. Nu har vi dock "äntligen" landat fast något ljus går inte att skåda. Ni som tycker att det är lika bra att börja om, gör det ni. Själv tänker jag ta en lång och välbehövlig vila från det här. Jag orkar helt enkelt inte längre. Kärleken har tagit ut sin rätt. Jag är helt färdig, såväl psykiskt som fysiskt.
Det finns ett rykte. Ett spännande sådant. Ni kan dock sluta gråta över Warg. Han är lika trolig som Vampola. Finns inte en möjlighet att man som bottenkonkurrent bjuder ut en spelare till en annan.
Ryktet säger två spelare in. En spelskicklig center och en forward med rightfattning. Den ene är utländsk och den andre svensk. Skulle det gå i lås blir jag mer än nöjd.
Nybbe: Han är en högst medioker back på den här nivån. Intresset i sig själv är garanterat större än intresset från andra klubbar. Möjligen då att Rögle är ute efter hans namnteckning. Han uttalar sig som han gör för att få en bättre position i de stundande förhandlingarna.
Besvikelsen jag känner vill inte lägga sig. Vanligtvis brukar den ebba ut framåt midnatt, men nu när jag fått lite distans så snarare växer den. Hockeymässigt har det inte känts så här tungt sen Lello tappade skenan. Fjolåret då? Jodå, fast där såg man rätt tidigt vart åt det barkade med obefintlig struktur, etc. Då gav vi upp tidigt och fokuserade på vad som komma skulle. Nu räcker vi inte ens till när vi har ett klart och tydligt grundspel att luta oss emot och spelar på toppen av vår förmåga. Det här är väl kanske att ta i, det är möjligt att jag känner att vi klarar det längre fram, men känslan av att vi inte fixar ett kval med den här offensiven är påtaglig. Ifjol hade vi ändå en helt annan spets framåt när det väl drog ihop sig.
Sen känns det befriande att inte behöva välja om man ska åka på lördag eller ej. Ni får ha det så trevligt...
Finns inte en chans att vi blir av med Dijon-Willen till ett annat ES-lag. Ni får det att låta som om att det skulle handla om en spelare som kliver in på två backpar, när det i själva verket är en kille som inte ens övertygade nog för en plats i ett halvrisigt AS-gäng. Nån hejd får det vara. Han kom till oss i rätt tid och har lyckligtvis färgat in här,, men glöm alla tankar om ev. budgivning.
För första gången den här säsongen är vi inte ens nära och det oroar med tanke på att lagen bakom och framför ser bättre ut än tidigare. Snart är vi där vi förväntas vara och då lär det ryggdunkas duktigt bland "experterna".
Monty är dock mannen för att få fason på det hela. Det brann bra i ögonen på honom i intervjun efter matchen.
NuMo: vänd på det då. Om vi skulle ha fått in Zäta och ni ingenting. Då skulle ni har varit cementerade därnere och vi gjort. En liknande resa som er. Mysigt va?
Timrå Icon: Jockes siffror är minst sagt imponerande. Med en räddningsprocent på 94,52 och med 1,54 mål insläppta per match så har han bara Wesslau framför sig.
Hur förklarar man då Montys uttalande? Jo, att det nu är svart på vitt att Palermo ligger bakom värvningen av Bello.
Jockz: Klasskillnad? TIK skapar mer men är som vanligt ineffektiva. LHC är inte bra. De får två mål till skänks. Som vanligt när låtsasitalienaren står.
Vi hade visserligen förlorat otroligt bittert i en sjunde och avgörande kvart mot Modo, i den kanske bästa slutspelsserien någonsin, men realistiska funderingar om en närstående final och ett SM-guld glödde. Vi fick omgående vår revansch på våra länsgrannar säsongen därpå och nu var det nära. Det som sen följde i semin och 3-1 i matcher mot HV talade för sig självt... Sen då?
Mörker, mörker och åter mörker - totalt jävla mörker. Nu har vi dock "äntligen" landat fast något ljus går inte att skåda. Ni som tycker att det är lika bra att börja om, gör det ni. Själv tänker jag ta en lång och välbehövlig vila från det här. Jag orkar helt enkelt inte längre. Kärleken har tagit ut sin rätt. Jag är helt färdig, såväl psykiskt som fysiskt.
På återseende alla vänner och fiender, och kom ihåg; Alltid rött, alltid rätt! www.youtube.com/watch?v=AKmDJMfWwOw&feature=youtube_gdata_player
Redigerad kommentar