Mackelito: Tja, vill han till Luleå är det svårt att stoppa honom. Annars torde han inte ha så mycket att klaga på vad gäller Timrå. Han har fått chansen, och börjat göra sig ett namn. Förhoppningsvis gör detta lulesuget åtminstone något mindre.
Timrå formstarkast i serien, Luleå ett av dom formsvagaste. Svårt att inte känna positiva vindar och därför nästan omöjligt att inte tro att det blir torsk. En seger vore helt enkelt lite för...lätt. Kan man verkligen ligga och sladda i tills sisådär 15 omgångar återstår, göra ett mäktigt ryck och sedan närmast defilera dom sista fem?
Fan tro't. Jag kommer att titta med skräckkudden redo i knät. Här är jävlarimej inget slutspel eller klarad kvalserie ett faktum. Möjligen en avlägsen dröm. In i kaklet, sen kan vi snacka placering!
Men, för förtydligande: jag kommer inte att sprätta bajs på Timrå om dom losar i kväll. Man har gjort det förbannat bra på slutet, och också haft alla marginaler man bör ha med sig på sin sida. En förlust kommer, och den kommer aldrig att vara mysig. Jag tror inte heller att den kommer att vara snygg, inte i det här läget, och inte enligt den (taffliga men uppenbarligen fungerande) gejmplän man kört efter den senaste tiden. Det såg krampaktigt och halvförlamat ut mot FBK, men det gav ändå tre pinnar i slutändan. Det kan se lika jävligt ut mot Luleå, men sluta med 0. Tough shit, men jag är beredd.
J F K: Du undrar varför, men säger det själv: bara riv och slit. Plus en bra målvakt, skulle jag vilja tillägga. Jag tror att det är mycket jobbigare att möta ett sånt lag, än ett mer snyggt spelande men lite bekvämt lag som Modo. Det delas liksom inte ut några stilpoäng. Om du gör jättemajsiga positionsbyten i offensiv zon, håller pucken där i 40 sekunder - men misslyckas med att göra mål och istället tappar bort kontrande motspelare som sätter den i arslet, så...brukar det inte gå särskilt bra. Pröva the dirty way!
Jag tycker man ska utöka ligan till 14 lag, men låta den vara öppen precis som i dag. Att man ska ta hänsyn till dyra arenor är fjoms. Dom är byggda med öppna ögon, i en öppen liga. Om man inte klarar att åka ur utan att gå i konken eller falla som en sten genom seriesystemen - tough shit. Varför byggde man då?
Det är lite skitnödigt nu. FBK mfl byggde tidigt, och dom cashade in riktigt fett på det. Dom ökade sin omsättning så dramatiskt i jämförelse med dom andra, mer saktmodiga klubbarna att dom kunde värva sig till i princip ohotad tabelltopp. Nu har fler hängt på, det allmänna löneläget drivits upp, och KHL utgör ytterligare en maktfaktor. Publiksiffrorna sjunker, tack vare tv-sändningar och en allt mer kräsen publik som inte vill se FBK eller LHC slugga sig genom tabellens mittskikt.
För lag som Modo vore det givetvis en tragedi om man åkte ur. Dyr arena, och en rejält sinande ström av underifrån kommande talanger - vilket var det som räddade dom back in the days. Men: ska seriesystemet göras om p g a detta? När vi ser dessa dyra, lågpresterande importerna i Timrå, Modo, Frölunda osv - borde vi inte då inse att det kanske är här någonstans problemets kärna ligger?
Som sagt: utöka elitserien. Sen: sänk biljettpriserna. Oavsett hur mycket mysigare det är med livehockey - inse att tv nu är en konkurrent på allvar. Soffan, pilsnern, slippa köerna och att frysa på en hållplats i snålblåsten - det är faktorer man inte kan blunda för längre. Alla matcher finns där, en fjärrkontrollstryckning bort. Den snabba expansionens tid är förbi. Man kan inte räkna på omsättningsökningssiffrorna från 2007 längre. Dom är inte linjära i all framtid. Snarare är det hög tid att börja bromsa och fokusera om. Smell the 2011, och försök att hitta konkurrenskraftiga lösningar som är något annat än 'mer pengar till spelartruppen!', fetare arenor, högre biljettpriser och 'schyssta värvningar från finska ligans poängplockartopp'.
....så vill jag inte ha tillbaka Kenta i Timrå. Klingberg får bli ett åskådliggörande argument. Hur kan ett trögfotat, snirkligt Frölunda skicka i väg en sån spelartyp? Fantastiskt. Man kan säga mycket negativt om såväl Challe som Roland, men att spela yngre och frejdiga förmågor vågar dom. Det gjorde inte Kenta. Å andra sidan lyckades han implementera ett grundspel och en tydlighet som inte våra efterföljande tränare varit i närheten av.
Men: ungdomlig entusiasm is the shit. Och vägen att gå, för en klubb i Timrås nuvarande situation. Och därmed anser jag Kenta vara out of sync.
Men helvete så jävla kuktrollfitteskönt! Helt absurt att man kan vända och plocka inte bara en utan t r e poäng i en sån här skitmatch! Snacka om att ha matjorden i fickorna när man som mest behöver!
Hualigen, är helt genomblöt av svett. Tänker inte gå in på min kalsongstatus, men jag lovar att jag är en utmanare till den Bruna Pokal Pikken trodde han kammat hem. Fy fan, fy fan, fy fan. Jag kan bara summera det hela med:
RocknRolf2: Ja, det vore väldigt timråistiskt med ett rejält antiklimax i afton. Det ger feta neggovibbar. Positivt är väl lagets form, målvaktsspelet och att Timrå har matchtempo. Sjukt nog känns Pikkens frånvaro inte jobbigt alls. Däremot misstänker jag att Sebbe kommer att saknas.
Jaja! Som du & jag brukar säga: Linkans gäng - tre poäng !!!
Johnny Bravo: Jo, det är grymma skills där. Men jag vill nog framhäva hans kyla och förmåga att hitta smarta lösningar när han blir satt under press i egen zon. Snacka om otacksamt att vara motståndarforward och forechecka mot det här Finska Lejonet!
Olle: Jag är också mest förvånad, så här efteråt. Vad var det som hände egentligen? Foppa testar foten, bestämmer sig för att det känns tillräckligt bra för att göra ett försök i NHL, spelar två matcher som går helt ok...varpå han kastar in handduken.
Om det nu var foten som inte höll, vad var det som hände på dom här två, tre dagarna som han inte upptäckt tidigare under säsongen? Han kan väl knappast ha missat att maxbelasta foten under träning, för att verkligen se dess status? Den har krånglat i åtta fucking år. Nog borde han känna den rätt väl vid det här laget?
Förklaring nr 2 - att han upptäckte att han inte kunde spela som han ville därute är också lite märklig. Det gick ju som sagt helt ok, och ingen förväntade sig att se samma Foppa som för tio år sedan. Eller vad tänkte han själv? Blev han verkligen tagen på sängen över faktumet att spelet går fort nuförtiden, och att han knappast skulle kunna skrinna runt folk som i fornstora dar? Trodde han att han skulle återuppta sitt gamla poängsnitt och bara tugga på igen?
Jag har största respekt för Foppas hockeymässiga bedrifter. Han är en av våra största, och sett till Star Quality ligger han i den yttersta hockeytoppen i min bok. Fram till för åtta år sen, vill säga. Därefter har det mesta kring Foppa handlat om huruvida han kan spela, hur många procent av sin förmåga han kan spela på, hur bra han kan bli igen...osv. Det sägs att man ska se hans ständiga comebackförsök som ytterligare ett tecken på hans storhet. Den logiken har jag svårt att förstå. Visst, snubben älskar hockey. På dom stora arenorna. I NHL, i landslaget osv. Han vill vara där på scenen, vinna och få sin hunger mättad. Förståeligt, och en egenskap han delar med många prestige- och karriärdrivna människor i andra branscher. Men lika lite som Percy Barnevik är sugen på att hoppa ner och driva 'Hasses Rör och Montage' av kärlek till entrepenörskap är Foppa sugen på att lira i dom icke strålkastarupplysta sammanhangen.
Var det själva avslutet han var ute efter? Ögonblicket då han får sitta på ett nordamerikanskt podium och summera sin karriär inför världspressens ögon? Också helt förståeligt i s f. Bekräftelse och värdiga avslut är något som är honom väl unnt. Däremot blev ju tajmingen lite fel. Han är borta från NHL i tre år, och den stora majoriteten får väl förmodas betrakta hans NHL-karriär som avslutad. Så kommer han tillbaka, spelar två matcher...och håller presskonferens om att han lägger skridskorna på hyllan.
Summa summarum. Foppa hade som hockeyspelare allt, förutom två saker. 1) en kropp som pallade hans spelstil och 2) förmågan att sluta på topp (Foppa slutade betydligt närmare botten än toppen). Det sistnämnda betyder inte att jag föraktar honom som person eller tycker att han är patetisk, däremot väger jag in det när jag summerar hans karriär. Och jo, lite svärtar det allt hans storhet. I min bok alltså, och den förmodar jag är av obetydligt intresse för vare sig Peter eller någon annan. Men folks eftermäle bestäms i andra ögon. Två av dessa är mina, och så här tänker jag.
RocknRolf2: Sluta med Prozacen nu, du rubbar hockeysnackscirklarna!
Sen tycker jag att om (OM!!1) Timrå går till slutspel så...borde vi få ett safe-card gentemot HV. Seriöst, vi kan fan inte möta dom vartenda jävla år. Get a life!
Men murrimurr så härligt det här var då! Nio raka jävla poäng! Man kan säga mycket om Timrå, men det här med att lägga sig och dö verkar inte riktigt vara melodin. Fan så imponerande! Helt plötsligt känns den där bannern här ovanför inte lika provocerande längre. Eller, jo på sätt och vis. V i ger upp betydligt lättare än laget...
Ja, det här trodde man ju inte när man satt och skräck-scoutade Växjö för ett par veckor sen. Och nej, ingenting är det minsta jävla trollfitteklart än. Men nog fan ser det lovande ut. Vi ställer en fråga, för att slänga sig med travspråk. Vad replikerar VF, Modo, AIK och SSK?
Och, det är fan sjukt när man jämför med förra säsongen. Man har hela tiden haft känslan av att det är betydligt brunare i år än då. Men, när man kollar tebaks noterar man att vi då, efter 48 spelade matcher, låg på 60 pinns. Hela 5 färre än i år. Sjukt!
Klart är i a f att laget förtjänar fet respekt för det man presterat den senaste tiden, med kniven så hårt pressad mot strupen att blodpärlorna sipprat fram. Enormt imponerande. Det kan fan gå, det här!
Nu är det perfekt tajming med FBK-matchen. En tumme med fru Fortuna där, eftersom laget skrinnar in för fulla läktare med tre boostande segrar i ryggen. Det finns således alla förutsättningar för en riktig holmgång.
Puh, jag är helt matt. Vågade i sista sekunden aldrig ta hem matchen. Fick plötsliga ryck i mitt högerknä, och tog det som ett tecken på att en ytterst förnedrande förlust var under uppsegling. I helvete det var! Även knän kan ha fel, tydligen.
Som sagt, hörrni. Visst fan är hockey en underbar sport! Nu kör vi!
bisterfinnen: Skador hör ju till sporten. Det vet inte minst jag som timråit hyfsat väl. Och får jag, i det här kritiska skedet av säsongen, välja mellan att möta ett lag som är skadedrabbat nu eller skjuta upp matchen tills alla spelare är med tar jag det förstnämnda, alla dar i veckan. Hockey handlar om stolpe in, marginaler och opåverkbara faktorer. Inte enbart i det som händer på matchen, där och då. Och jag tar gärna alla positiva faktorer i mitt lag, och dom dåliga hos motståndaren.
Men sen vill så klart alla alltid att motståndarna är som allra bäst, när man precis vunnit över dom. Jag skulle t ex älska att spela final mot ett Modo toppat med alla NHL-proffs, där det presteras en fantastisk ishockey...men som ändå slutar med att Timrå vinner den sjunde avgörande. Självklart.
Frölunda får svårare att undvika kval/gå till slutspel med sina två skador. Timrå försvagas än mer när Sebbe är borta. Tough shit. Hoppas ni kan finna någon som helst glädje ändå i ert slutspel, om ni går dit.
bisterfinnen: Hm. Du sitter alltså och funderar på hur många timråiter som var skadeglada över Pyrret och Hahl, så att du själv kan vara...skadeglad gentemot dessa? Apropå det där med att fokusera på att stötta det egna laget?
Men, det här med skador och önska andra olycka. Jag förstår inte riktigt logiken. Timrå möter LHC i kväll. Jag önskar självklart att Timrå ska göra en fantastisk match. Vad gäller LHC hoppas jag på det motsatta. Jag vill att Norrena ska ha en dålig dag i buren, att Johansson är sliten efter Tre kronor och spelar sämre än normalt, att tjeckerna vaknat på the lazy side...osv. Om jag strax innan nedsläpp får höra att ett par av nyckelspelarna är skadade och inte kan spela, hur ska jag reagera? Genom att bli ledsen över att Timrå inte får möta bästa möjliga motstånd, eller att 'hockeyn förlorar på det här!!1' ? Självklart lägger jag in det på mitt pluskonto vad gäller Timrås möjligheter att på förhand vinna matchen. Sitter jag och skrockeliskrockar och önskar gips och ond bråd död för det? Nej.
För att ta en Foppa-parallell. Om nu Foppa går mot en ny vår, spelar fantastiskt och hjälper Colorado till slutspel...varpå han blir skadad inför första playoffomgången. Hur tror ni tongångarna går i motståndarlagets omklädningsrum? Depp och förtvivlan? Tappad livsglöd och motivation?
Gustafsson: Jag tror att resultatet kommer bli lika objektivt som om man skulle köra 'rösta på bästa barnet' bland dagisföräldrarna. Men jag kan tycka till, om du lovar att nästa omgång handlar om den finaste hockeypenisen.
Timrå Icon: Jag kan spela av dom till dig. På kasett. Faktum är att just Eagles-skivorna är anledningen till att jag har kvar min vinylspelare. Lyssnade en gång på första plattan på CD, men att höra 'Witchy woman' eller 'Take the Devil' utan det där subtila knastret kändes som helgerån.
På tal om dansband: jo, det ä r bajs om än utfört av synnerligen kompetenta musiker. Jag kan till nöds förstå om folk vill klänga på varann till det, men att sitta hemma som en annan Rolnad och spisa skiten...brrr! För att avsluta mitt Eagles-korståg: lyssna på 'Peaceful easy feeling' om ni vill höra skillnaden mellan slick, precis västkustcountry och just dansband. Så nära, men ändå så många hundra mil ifrån.
mikenomad: Ja, den diskussionen bör kanske tas i annat sammanhang. Men ärligt, jag kan bara gratulera dig. Du har fortfarande saker kvar att upptäcka! Jag skulle ge mycket för att få höra exempelvis Desperado-skivan för första gången igen. Börja med den, så ska du se att du snart kommer att sniffa efter ännu tyngre Eagles-shit.
Eagles må ha sin storhetstid 30 år tillbaka i tiden, men god damn. Jämför dom för fan inte med Smokie! Plattorna dom lirade in med sin första sättning (när dom fortfarande hade en skön öviksk doft med banjo och grejer) är något av det fetaste den här sidan digerdöden. Och Don Henley har fortfarande en av världens absolut skönaste röster. Såg dom på deras 'Hell freezes over turné', och det var jädrarimej kvalitet för finsmakare.
Men, efter att Don Felder hoppade av comebackandet svalnade min temp. Halva grejen är han och Joe Walsh gitarrspel. Dessutom är Timothy B Schmidt en mes.
RocknRolf2: Hynning blir man mest provocerad av. Så många offensiva kvaliteter, och så lite jävlaranamma. Hade han haft något av det sistnämnda hade han kunnat spela i NHL. Så: tack, men nej tack. Jag tror att det är dags för båda parterna att gå vidare med sitt.
liston: Jag är inte ute efter att basha Foppas skills som hockeyspelare. Frisk är han bättre än dom flesta. Tyvärr har han väl väldigt sällan, om ens någon gång, varit just det de senaste 7, 8 åren. 'För bra för elitserien'? Tycker jag inte. Låt oss behålla lite perspektiv på saker och ting. Jag minns det sista derbyt förra säsongen, när t o m en sån som Hynning överglänste Foppa (vars mest utmärkande bidrag i den måste-matchen var klantiga utvisningar).
John K: Eller så blir man bättre på scouting, rekrytering och personalhantering. Prestationslöner är fjoms. Du ska veta karaktären och stilen på spelaren du värvar, och du ska ha en tränare och ett lagbygge som gör att du får fram det du önskar. Visar det sig sedan vara en felsatsning - agera.
superfalle: Fast det är ju spelarnas marknad, utbud & efterfrågan as usual. Med fler penningstarka potentiella arbetsgivare ökar spelarnas löner, även om spelarkvaliteten sjunker. Vill man komma runt det får man antingen spela egna juniorer, eller lägga värvningskrutet på spelare som ingen annan vill ha.
Wayne Gresky: Ja, hockeykartan av idag är ett stort problem. Rent egoistiskt önskar man ju att KHL går i kånken. Sen skulle det vara trevligt om Tjeckien och Finland började producera lite fler NHL-spelare igen, så man slipper den här brandskattningen av svenska talanger. En modifiering av avtalet vore också bra. Den här tidsregeln rörande sajning av draftval har t ex inte allt blivit bra. Varken för elitklubbarna eller för spelarna.
superfalle: Bilhandlaren som var Tre Kronors viktigaste pjäs under hela 90-talet och en bit in på 2000-talet? Just han. Dif hade kanske ingen glädje av honom, men det hade jag.
Wayne Gresky: Mitt resonemang exactly. Och visst har Foppa varit betydelsefull för Modo. Men han hade paradoxalt nog varit än mer betydelsefull om han varit ett par snäpp sämre. Nu har han ju mest spelat i Elitserien när han inte haft något val (skador eller lock-out), och där har främst den förstnämnda faktorn varit anledningen till att han inte kunnat leda Modo till framgång.
Sundin är ett typexempel på spelare som är den mest otacksamma för en klubb att fostra. Drar i extremt unga år, och njuter alla framgångar på en annan kontinent. Efter 15 år är bindningarna till sin svenska klubb av förklarliga skäl ganska svaga, och suget att köra 'en avrundning' litet. Hedman är väl ett modo-exemplar som riskerar gå detta öde till mötes.
superfalle: Jag menar vad spelare gjort för sina klubbar. Och där anser jag att en sådan som Jörgen Jönsson är en FBK-ikon, oavsett sitt Rögle-ursprung. Och med sitt knippe SM-guld anser jag han vara hyfsat betydelsefull där.
Foppa har, tillsammans med Näslund, Sedinarna osv, hjälpt till att 'sätta Övik och Modo på kartan', som det så vackert heter. Fint, fantastiskt. Men särskilt många SM-tecken har det ju inte inneburit. Snarare är det väl så att efter att Foppa drog till NHL har varje återkomst slutat i stor besvikelse. 'Dream Team' under lock-outen. Fjolårssäsongen tillsammans med Näslund. Den där handfulla sviten matcher han gjorde någon annan säsong, och som slutade med presskonferens i pausen och ännu ett 'nej, det funkade inte'.
Men, som sagt: visst. Om det inte spelar någon roll vilka framgångar man hjälper sitt lag få, utan bara hur många fuktiga supporterögon man frambringar, så...är väl Foppa bättre för Modo än vad Davidsson varit för HV. Jag är tveksam till om du får HV-fansen att hålla med om det dock.
superfalle: Utan att förringa det Foppa gjort för Modo, så...vete fan om jag skulle säga att han varit delaktig i fler framgångar för sin klubb än Jönsson i FBK, Davidsson i HV eller ens Kenny för sitt Rögle. Att han är viktig för ett i övrigt helt menlöst Övik, apselut. Men låt oss behålla perspektivet.
KORITFW: Ja, det är kul att foten verkar vara så bra att han kan spela med laget han helst av allt vill. Vinna den där medaljen han saknar och inte vill lägga av utan: den tredje SC-ringen.
bisterfinnen: En gissning är att folk möjligen är lite småless på att höra/läsa om Foppas fossing. Att faktiskt se honom spela är en helt annan historia.
Tycker Svarten-situationen är märklig och svårbedömd. Svartvadet ser Åslund komma, men varför åker han snett mot pucken på ett sätt som gör att han omöjligt kan ta emot den tackling som han trots allt kan befara kommer? Hade det varit en Foppa i sin prime hade han gjort precis samma sak, men sekunden innan kollisionen utdelat en mäktig offensiv tackling och mysande åkt iväg med pucken. Svarten gör liksom ingenting för att skydda sig. T o m alternativet att vända sig med ryggen utåt hade varit mer protektionistiskt. Åslund å sin sida agerar lite okontrollerat. Nja, jag vete fan hur man bedömer det där. Matchstraff känns för hårt, men samtidigt: bedömer man det vara otillåtet och för hårt och en 2:a är det svårt att inte argumentera för ett Game, med tanke på följderna.
MorganaLefaey: Seså, ryck upp sig nu! Det här är inte på långa vägar avgjort. Ljust blir natt och tvärtom för varje förlupen puck. In i kaklet, in i dimman!
Missade matchen, men jag är övertygad om att det var en vacker historia! Fantastiskt starkt att kunna sweepa Glenn! Och att stå pall när det verkligen som bäst behövdes!
Som lax på löken klev vi förbi dom två äckligaste lagen i serien. Det är då man vet att det verkligen är en lördag med schmör på. Tänk så vi ska gotta oss åt det här sen, när vi lirar kval och Modo spelar hem guldet. 'Efter 47 omgångar låg vi faktiskt en poäng före!!11'.
Ja, jädrars hörrni! Är inte livet ett ganska mysigt påfund ändå? Låt oss klämma i nu, hela Sverige - ni också, Övikare och västkustbor:
Timrå Icon: Om vi vinner den här är det dags att bli modolider under uppehållet. Sitta och håna dom för deras träsktillvaro, samtidigt som vi diskuterar för- och nackdelar med dom andra slutspelslagen.